Klotter M.G.

[4] Snacka

Till min förvåning så såg inte Emma arg ut. Istället så reste hon sig upp och stod framför tjejen. Hon sade något ohörbart och tjejen bara nickade och flydde i panik. Emma satte sig ner igen tätt följd av Amina och de började lugnt äta igen som om inget hade hänt. Detta var inte likt Emma, hon skonade ALDRIG folk. Kanske hon fått en aning medkänsla. Folk började långsamt komma tillbaka medan jag bara stod där och stirrade. Efter ett tag av förlamning så vände sig Emma om och kollade åt mitt håll.

Inte förens då kände jag att jag kunde börja röra mig så jag sprang därifrån så fort jag kunde. Väl vid tågstationen Hyllie så såg jag Marcus kolla surt på mig.

Marcus
Och var kan du tänkas ha varit?
Jag
Du kommer aldrig tro vad som just hände..
Martinus
Du får snacka på tåget för vi har ganska bråttom nu.
Jag
Låter bra

På tåget så förklarade jag allt och Marcus stirrade på mig som ett uppstoppat djur. Han hade samma reaktion som jag. Efter ett tag började han stamma fram några ord.

Martinus
E... Emma... S... S... Sko... Skonade... N... N... N... Nå... Någon!!?

Folk stirrade på oss. De hade hört allt och stirrade med öppna munnar de också.

Jag
Yup... Kunde inte tro det jag häller..

Folk tog fram massor med enheter. Mobil, dator, ipads. Detta var en stor nyhet så klart att alla skulle få veta. Jag hörde folk mumla massor med rykten och jag började ångra att jag ens hade sagt något.... Vad skulle Emma säga när hon fick veta..? Vi går ju ändå i samma klass... Hon kunde göra vad hon ville med mig. Hon såg verskilen ut som en riktig gangster med dem ögonen...

********************************
Emma's POV
Min ringklocka ringde för fullt. Jag hoppade till av ljudet och drog till mig mobilen. Jag gick in på Twitter och skrev ett inlägg.

"First day of school! NOOOOOOOO!!!
*gif of a person running out of the door and screaming NOPE*"

Efter gårdagens händelse blev det inte bättre direkt. Det var första gången jag faktiskt skonade någon. Alla visste det nog vid den här tiden. Rykten skulle definitivt finnas. Ändå så gick jag upp och klädde på mig kläderna som vi köpte igår. Jag tog bussen till skolan som vanligt och var framme i god tid. Jag är typ den tjejen som alla lärare älskar och säger är jätteduktig och snäll. Om de bara visste...

Utanför skolan så stod Sandra redan utanför och väntade.

Jag
SANDRA!!"
Sandra
"EMMA!!"

Sandra och jag sprang fram och kramade varandra. Hon hade på sig svarta tights och en nattblå klänning.

Jag
"Du är ju ursnygg i den klänningen!"
Sandra
"Och du ser underbar ut som alltid."

Amina kom en stund senare och vi satt och pratade på tills alla elever kommit och dörrarna öppnades.

Oturligt nog hade jag historia medan Amina och Sandra hade svenska. Buuuu..!

Inne på historias så hade alla tagit plats. Och oturligt nog fanns bara en plats kvar. Bredvid Martinus. Det är så här att vår historielärare har en fobi mot individuellt arbete. Och han var inte den ända, vi har också vår musiklärare, spansklärare, svenskalärare och NO-lärare. Fuck my life.

Jag satte mig bredvid Mr. Duchbag och väntade på att Mr. Tråkig skulle börja lektionen. Martinus tog fram ett skrivblock och en penna och började skriva något innan han puttade över blocket till mig.

M- Vad hände igår?

Jag skrev ett svar.

E- Vad menar du?
M- Jag såg bråket
E- Vet du varför hon slog mig också?
M- Nä, net du?
E- Aa, hon sa att du var hennes

Mitt svar verkade göra honom förvånad. Han läste det om och om igen. Som om han inte kunde tro det.

M- Om det är värt någonting, förlåt
E- För?
M- För att det var mitt fel
E- Det var inte ditt fel
M- Vems skulle det vara då?
E- Hennes mammas som låter en apa gå löst i en galleria.

När han läst så började han skratta lite, dock tyst för sig själv så att inte vår lärare skulle höra som nu börjat pladdra det vanliga pratet om en ny start i studierna.

M- Är jag den ända som vill dra härifrån?
E- Om du menar från Mr. Tråkigs lektion så nej
M- Du är ju inte alls som jag trodde
E- Vad trodde du då
M- Att du var en känslolös mobbare/gangster
E- Det är en dröm att bli det
M- VA!!?
E- Herregud! Jag skämta! Jag vill bli sångare. Gee, kan du inte ta ett skämt? Varför tror du jag går i musikklass?
M- Jag vet inte
E- Suuure... Du trodde säkert jag var ett pucko som bara ville ha det lättare i skolan. Well, srry to disappoint ya, men jag har A i alla ämnen utom matte, där jag har B.
M- !!?
E- True facts honey!

Han kollade på mig. Och jag på honom.

E- Ska du bara sitta och stirra eller vad?

Han kollade ner i bänken och... rodnade..? Vad fan vet jag? Vi snackade inte så mycket mer efter det.

Jag, Emma och Amina satt tillsammans vit matbordet. Det var lasagne idag. Vi satt och pratade tills Marcus och Martinus kom in i matsalen. Jag blundade och fortsatte äta min mat då jag inte hade lust att kolla på Marcus som hatade mig mer än djävulen hatade lycka. De satte sig vid ett bord en bit ifrån *thank god 🙏🏻* och började snacka. Martinus kollade på mig då och då. Vad är hans problem?