Kapitel 6

328 3 3
                                    

Mitt huvud vilade på armstödet av soffan i vardagsrummet medan mina fingrar knappade på tangentbordet på datorn, tro det eller ej men jag ligger faktiskt och kollar på klänningar från Nelly just nu. Jag hade även på musik som dunkade ut från högtalarna bredvid TV:en, dom var ganska stora och hade en väldigt bra bas.

- Skulle du kunna sänka volymen är du snäll? hör jag George ropa ifrån köket.

- Men det är ju inte högt, ropade jag då tillbaka och såg honom titta fram i dörröppningen.

- Snälla, bad han och gav mig en menande blick som fick mig att sucka men sänka volymen några steg.

- Tack, sa han sedan med ett leende och försvann in i köket igen.

Jag fortsatte med att kolla på festklänningar och såg en svart som satt tajt mot kroppen.

- Den skulle du passa i, hörde jag en röst säga precis bredvid mig och vände snabbt huvudet ditåt.

- Jävla idiot! Så får du inte göra, skrek jag på Jackson som bara skrattande.

- Vadå? Ge dig en komplimang? svarade han skrattandes med höjda ögonbryn.

Jag himlade åt honom och la sedan ner klänningen i varukorgen.

- Varför ska du köpa den, frågade Jackson samtidigt som han satte sig ner bredvid mig i soffan.

- För att jag vill, svarade jag drygt.

- OK, bara frågade, sa han sedan med händerna i luften.

Jag ignorerade honom och fortsatte med att fylla varukorgen på datorn, efter en stund kände jag hur tyngden bredvid mig försvann och uppfattade steg som avlägsnade. När jag hade kollat på klänningar i ungefär en halvtimme blev det tråkigt så jag stängde ner datorn och gick upp mot rummet istället men precis utanför dörren hörde jag några manliga röster inifrån rummet.

- Jaaaaa! Känn på den! hörde jag någon ropa innan jag öppnade.

Precis när dörren gled upp helt vändes allas blickar mot mig, Jackson, Adam och den mystiska killen som jag såg förut satt på varsin saccosäck mitt i rummet framför TV:en där dom spelade FIFA på Xbox-et. Jag höjde på ena ögonbrynet och vandrade med blicken över dom tre killarna.

- Vill du vara med eller, frågade Jackson och sträckte fram sin dosa mot mig.

- Glöm det, svarade jag och gick över till min säng med datorn i handen.

- Vadå, är du feg eller? sa han då utmanande mot mig med höjda ögonbryn och jag mötte hans blick samtidigt som jag lutade lite på huvudet med höjda ögonbryn.

Jag avstår aldrig en utmaning.

- Var beredd på att förlora stort, sa jag då, slängde ner datorn på sängen och ryckte åt mig dosan han höll i.

Han flinade stolt mot mig samtidigt som han lutade sig bakåt.

- Vad får jag när jag vinner då, frågade jag honom samtidigt som jag satte mig ner på golvet mellan honom och Adam.

- Du får lyckan att ligga med mig, sa han och flinade ännu större än innan, om det ens var möjligt.

- Då avstår jag helst, sa jag och släppte dosan samtidigt som jag höjde händerna och reste mig upp.

- Nej, sa Jackson och tog tag i min handled och drog ner mig igen.

- Du får köra min bil i en hel vecka, sa han och kollade allvarligt på mig.

- Du låter inte någon köra din bil, inte ens vi får köra den? hörde jag då Adam säga bakom mig och jag började le, detta skulle bli roligt.

- OK då, vi kör på det, sa jag och log mot Jackson.

- Men när du förlorar blir du min KK, sa han och flinade mot mig innan han släppte min arm och tog en dosa av Adam.

- Glöm din dröm, mamma kommer vinna detta, sa jag och gav honom en utmanande blick.

När matchen var över satt jag och skrek av lycka medan Jackson slog med dosan i sängen bredvid sig.

- Vad var det jag sa? Hit med nycklarna, sa jag och ställde mig upp med en nöjd min.

Min hand var utsträckt mot honom och han himlade innan han började rota med sin hand i fickan.

- Du blev just ägd av en brud! ropade Adam vid sidan av honom och klappar honom skrattandes på axeln.

- Ja, du var duktig, det måste jag medge. Ingen tjej har vunnit över mig förut, förutom en, sa han och släppte nycklarna i handen på mig.

- Tackar, sa jag och bugade innan jag gick och la mig i min säng.

Jag fällde upp locket på datorn och gick in på Netflix för att kolla på en bra film medan killarna fortsatte med att spela.

- Ey, vi kollar på en film då! hör jag plötsligt Jackson ropa och jag vänder huvudet åt det hållet.

- Varför inte? svarade Adam då och ryckte på axlarna.

- Kom så drar vi ner och hämtar något, sa Jackson då till Adam samtidigt som han reste sig upp från saccosäcken.

Dom två försvann ut ur rummet och jag blev kvar där med den mystiska killen.

- Vem är du, frågade jag honom och han tog av sig luvan samtidigt som han vände huvudet bak mot mig då hans saccosäck var närmast min säng.

Shit... han var snygg! Det trodde man inte.

- Hallå? Är du döv eller? fortsatte jag att fråga honom då han inte svarade mig.

- Trevligt att träffa dig också, svarade han med en orörd min och tog upp sin mobil ur byxfickan.

- Vad heter du? sa jag nu med blicken på hans mobil.

En iPhone 6, Space grå.

- Ok då, var hemlig, suckade jag fram när han vägrade svara och fokuserade på datorn igen.

- Vilken film ska vi se? sa jag sedan utan att vända blicken från skärmen.

- Du väljer, svarade han då ointresserat.

- Klaga inte sen då, sa jag och log mot skärmen.

- Vilken film blir det? ropar Adam springandes in i rummet med Jackson efter sig.

Dom ställde ner skålar med chips och popcorn på golvet framför saccosäckarna.

- Jupiter Ascending, svarade jag lika högt och satte på filmen på tv:en innan jag la mig i min säng igen.

- Jupiter vadå, frågade Adam med ögonbrynen ihop, sittandes på sin saccosäck.

Jag himlade åt honom och la mig ner i sängen igen.

Just friends, he said (svenska)Where stories live. Discover now