Kapitel 15 2016-11-03
Du sade endast att jag skulle klä mig elegant, så nu står jag framför spegeln och kollar på min spegelbild, den röda klänningen jag köpte på en rea har äntligen kommit till användning.
Snabbt går jag in till stan, och stannar utanför hemmakväll. Det tar fem minuter för dig att komma, du ger mig en mysig kram och jag följer dig in till Akropolis, " Riccardo Santorini" yttrar du till mannen bakom kassan. Han leder oss till ett bort i hörnet, nöjd över platsen ger jag dig ett litet leende.
Två timmar senare sitter jag och du fortfarande och diskuterar om den skumma typen i vår parallellklass. Du frågar om notan och jag säger att jag faktiskt kan betala, men du skrattar bara.
"Tack så mycket för allt, jag hade det super bra" säger jag lugnt. Du lutar dig fram och sammanlänkar mina svagt fylliga läppar med dina, och allt jag känner är den brinnande explosionen innanför bröstet, jag hör vartenda fyrverkeri inom flera mils avstånd, men trots alla känslor- så bara för en liten, liten stund är vår kyss de enda som existerar.
"Du behöver inte tacka mig, amoré"
YOU ARE READING
Sexton år
Teen Fiction"Jag var sexton år, tre månader och 19 dagar första gången vi sågs. Du stod på andra sidan av den sunkiga lägenheten, med flaskan i handen och blicken fäst vid min. " 2016-10-06 Omslag @hedaxaren Kärlek, aurora
