Kapitel 17 2016-11-05
Den femte dagen höll jag andan. Du ville hem till mig, du orkade inte med din mammas tjatande. Hon sade att du behövde vara hemma, men jag förstod inte riktigt varför, du mådde bra sa du.
"Dina, du är vacker, du är min, tack för du ger mitt liv en mening" yttrade du svagt, och jag kysste dig.
Försiktigt satte jag mig på gränsle över dig, andan blev kraftigare, tyngre. Du drog dina händer genom mitt hår, försiktigt kysste jag dig på magen och fortsatte ner, ett svagt stön lämnade dina läppar och hjärtat pumpade snabbare för varje kyss jag lämnade.
"Kom hit" viskade du, och gav mig en djup kyss, som om du ville detta mer än jag. Orden hängde i luften, vi visste vad som skulle hända, vad vi skulle dela.
Klädesplagg, efter klädesplagg lämnade våra kroppar och allt som fanns kvar var våra svettiga, nakna kroppar på varandra. Jag sammanlänkade våra läppar, och du blev del av mig, luften försvann ur mina lungor och allt jag kunde göra var att kyssa dig, om, och om igen.
YOU ARE READING
Sexton år
Teen Fiction"Jag var sexton år, tre månader och 19 dagar första gången vi sågs. Du stod på andra sidan av den sunkiga lägenheten, med flaskan i handen och blicken fäst vid min. " 2016-10-06 Omslag @hedaxaren Kärlek, aurora
