If you prank me, I'll prank you

5

- ja då har vi det bestämt. Då ses vi imorgon för att bestämma resten av rollerna. Säger läraren och alla börjar långsamt gå ut ur salen.
Jag ser hur Adam går mot mitt håll så jag vaknar ur min trans och går snabbt mot utgången och smiter ut innan alla andra har kommit ut så att han inte ska kunna följa efter.

******

Jag smäller igen mitt  skåp efter att ha tagit ut min väska och går ut på skolgården och väntar utanför skolan på Emma. En liten stund senare så kommer hon och vi börjar gå hem.
- så hur känns det med det där med Adam?? Frågar hon retsamt och jag ger henne en mördande blick som säger att jag absolut inte vill prata om det och att Gud förbjude att skämta och det.
- okej inte kul... Säger hon.
- om du bara visste hur irriterande han är! Svarar jag.
- men, daa.. Han är ju kille. Säger hon och jag skrattar lite. (Absolut inget illa menat mot killar men personerna i boken är bara så och så får det vara)
-  sant. Men vill du gå hem till mig. Frågar jag.
- visst! Då kan vi plugga till so- provet som vi har nästa vecka. Svarar hon.
- a, juste... Det. Suckar jag och hon flinar stort. Jag lipar åt henne och vi fortsätter hem till mig.

***************

- jag kan bara inte fatta! Varför?!, varför jaag!?! Han ät sååå irriterande och så har han det där dumma flinet som jag bara vill slå ur hans ansikte!!!!
- det låter som att någon är käär, skrattar Emma och flinar samtidigt som hon sitter och läser i sin bok. Jag går fort fram till henne drar boken ur hennes händer så att hon tittar chockat och surt på mig.
- Hålla!? Det där är en biblioteks bok! Säger hon surt mot mig medans jag fortfarande stirrar på henne med stora ögon och om blickar kunde döda så skulle Emma nog ligga helt gul på min säng nu!
- VAD...VAR DET.. DU SAA????
- jag sa att jag tror att någon är kär. Säger hon och ger mig en utmanade blick.
- jag är sååå INTE kär i den där arroganta flinande jäveln!!!
- jasså??
- ee Jaaa
- jasså??
- men kan du sluta?? Du vet att jag absolut inte gillar honom!! Kan vi bara SLUTA prata om honom?!?!?
- ja okej ta de lugnt. Säger hon och drar åt sig sin bok. Vadå har du mens eller...? Det sista mumlar och tror att jag inte hörde det och jag låtsas att jag inte gjorde det för jag orkar inte bråka med henne mer. Så jag tar bara min bok från mitt skriv bord sätter mig i sängen och börjar läsa.

Jag vara kär i Adam, ha visst.

*****************

- hejdå Emma. Svarar jag Emma och stänger dörren efter henne. Jag går upp på mitt rum och slänger mig på sängen och tar ur min mobil ut laddaren. Jag ser att jag fått en notis på meddelande från ett okänt nummer. Jag går in på det och läser smset om och om igen för jag kan inte fatta det jag ser.

" hej Rebecka. Jag måste säga att jag är förvånad över hur lätt det var att få ditt nummer. Du undrar säkert hur jag fick det haha. Men det är inte vad vi ska diskutera, men det jag vill säga kan du inte få reda på. Du måste vara väldigt förvirrad nu och jag skulle göra nästan vadsomhelst för att få se ditt ansiktsuttryck efter att du läst det här Hahaha. Men jag vill bara säga att jag ska på fest, Erik har fest imorgon och jag hoppas du kan komma. Det skulle verkligen va kul. Och om du måste veta så hjälper gärna dina vänner mig, om du undrar hur jag fått ditt nummer. Hejdå Rebecka och vi ses imorgon i skolan."

Jag stirrar chockat rakt framför mig. Men sedan går det över till ilska. Jag är arg på Adam för att han vågar smsa mig. Jag är arg på honom för att han nu tvingar mig att gå på den där dumma festen. Och jag är arg på den person, som tydligen är min vän, har gett bort mitt nummer till den person jag absolut hatar!

*******

Heeeej det är lova på bilden
Jag försöker skriva bra långa kapitel men som ni läser så går ju det inte direkt så där jätte bra. Men jag hoppas ändå att ni tyckte om kapitlet och förlåt för så sega Kapitlen.