Har du inga känslor kvar för mig?

Har du inga känslor kvar för mig? 7.0

Jag tittade på Marcus irriterat, han stod där vid dörröppningen och tittade på mig med en ganska ledsam blick. Blicken fick mig att gråta inombords, jag kunde inte visa mina svaga känslor framför honom nu, så jag hade fortfarande min irriterande blick mot honom.
- Vad gör du här Marcus? Sa jag
- Vad tror du Josse? Svarade han mig som om allt var mitt fel helt plötsligt. Det skar inom mig.
- Jag vet inte, du är väl här för att bortförklara dig? Sa jag
- Jag är här för att förklara sanningen. Litar du inte på din pojkvän? Jag litar alltid på dig och har alltid varit vid din sida när du inte har haft någon annan. Men du väljer att tro på skolans största losers, som alltid har ljugit, som skiter i allt och mobbar alla.
Marcus kommer närmare och närmare mig, jag står med blicken ner mot mina strumpor. Han tar sin hand och drar bak mitt hår bakom örat. Jag tittar upp på Marcus, han tittar på mig.

- Jag älskar ju dig, det är ju dig jag vill ha. Varför skulle jag gå och ligga runt med andra när jag har Josephine, världens finaste tjej, Sa han och jag blir alldeles varm.

Hur kunde jag inte litat på honom? Han är ju min kille, varför skulle han ljuga? Jag har gjort ett misstag, men han älskar mig ändå.

- Jag älskar dig, säger jag och kysser Marcus.

Jag ser Smilla stå vid dörröppningen och hon tittar på mig och Marcus.

- Marcus, kan vi inte gå hem till dig? Så Smilla kan träffa Martinus, så har vi en mys kväll, sa jag

Vi bestämde oss för att gå hem till Marcus. Det var ganska mörkt ute, men lamporna lyste upp gatan vi gick på. Jag höll Marcus högra hand. Det kändes så bra. Att han är min. Plötsligt hör vi några kill-röster bakom oss, jag kände igen rösterna, dom kom närmare. Någon tog tag i min hand.

Hejj!! Ny del ute!! ❤ Hoppas ni gillar den! Rösta och kommentera för mer! Älskar er !! 💞💞