Always

Del 6

Leahs perspektiv

Vi tittade på varandra som om att tiden hade stått stilla. Han stod rakt framför mig, ca en halv meter, och tittade in i mina ögon, och jag stod på motsatt sida och gjorde detsamma. Det var som att inget kunde bryta det här ögonblicket. Han vred lite på huvudet, som om han studerade mig, och sen la han håret som täckte mitt egna öga bakom mitt öra. Han kliade sig i nacken och frågade:

-Ska vi göra klart maten?

Han sträckte fram handen mot mig, och jag tog den, nickade och följde med honom ut ur toaletten medans jag höll i hans hand. Han fortsatte steka pannkakorna och jag skar jordgubbarna, väldigt försiktigt. När allt var klart satte vi oss vid bordet och han sa åt mig at börja ta. Medan vi åt utbröt den där tillfredställande tystnaden igen. Jag kunde inte få nog av den, jag njöt av varje sekund. Efter en stund hörde jag att dörren öppnades och in steg en kvinna i 45-årsåldern.

-Hi Connor! Oh, och du måste vara tjejen han pratade om? Sa hon med brittisk brytning.
-Hej, ja det stämmer! Jag heter Leah och går i hans klass.
-Oh, det är väldig kul! Hur gick det med plugg?
-Good mom, do you want to have some pancakes?
-Ja tack gärna, vad sa du du hette? Linn? Frågade hon medans hon satte sig vid bordet.
-Leah, sa jag och sträckte fram handen.
-Beatha.
-Do you want to have strawberries? I can fix some more? Frågade Connor.
-No, thank you dear! Vill du att jag prata svenska eller English när jag pratar med dig? Frågade hon och tittade på mig.
-Det spelar ingen roll, gör vad som känns bekvämt, sa jag och log.
-Jag pratar svenska then, men jag kan komma att säga ord på English ibland.
-How was work today mom?
-Oh it was good! Jag jobba inom klädesbranch, på butik, Odd Molly?
-Ja! Jag älskar era kläder!
-Yes jag vet! Jag gillar också dem.

Vi fortsatte prata, och vi lärde känna varandra. Som tur var hade jag A i engelska, annars hade det nog inte gått så bra. När middagen var slut gick jag och Connor igenom deras stora hall och uppför de mattklädda trapporna, upp till hans rum igen. Jag satte mig på sängen och han med. Vi tog upp NOn och började plugga igen.

•••

Jag sa hejdå till Beatha och Connor och gick ut. När jag kom ut i den stora trädgården hade det börjat spöregna, jag drog jackan över huvudet och småsprang mellan de fina villorna och fram till bussen. När jag kom dit så var det 10 minuter tills bussen kom, men det fanns ledig plats i kuren, utan äcklig gubbe. Jag satte mig och började kolla på telefonen. Jag gick in på Instagram, och då såg jag att Connor hade skickat en följningsförfrågan. Självklart svarade jag ja och skickade en till honom också. Sen gick jag in på Wattpad och läste lite på min favoritbok. Jag gick på bussen när den kom och satte mig längst bak i ett tvåsäte. Klockan var 8 på kvällen, så det var nästan helt tomt i bussen, förutom några typ 5or som satt längst fram och tjattrade. Jag fortsatte läsa och tänkte på Connor. Hade jag känslor för honom? Jag visste inte riktigt. Jag hade aldrig varit kär förut. Jag vet! Jag måste ringa Sofie! Eller, hon kanske forfarande är sjuk? Nä, jag ringer ändå.

Connors perspektiv

Jag låg i sängen och försökte somna, men jag kunde inte. Allt jag kunde tänka på var Leah. Allt med henne var allt jag kunde tänka mig hos en tjej. Söt, snäll, vacker. Jag kunde nästan göra en lista av allt hon var. Bara det bra. Jag fattade inte att någon som hon kunde bli mobbad i skolan. Bara för att hennes föräldrar hade skiljt sig? Allt det var bara helt orimligt. Jag hade sett hur hon hade blivit nersparkad i trappen, och tydligen var inte ens det det värsta! Och att hon hade blivit sexuellt trakasserad av Markus. Att veta det fick mig att få en vilja att bara, krossa honom och göra hans liv hemskt. Var det för att jag hade känslor för Leah? Tankarna snurrade runt i huvudet på mig. Att vi hade kyssts också! Herregud vilken kyss! Hennes läppar smakade typ, vanilj. Och hennes händer mot min hals hade gjort att jag kände en rysning genom hela kroppen, från tåspetsarna till huvudet. Det hade skjutits som blixtar och allt hade varit perfekt. Med den tanken somnade jag med ett leende på läpparna.

Idag var det min, alltså Theodors tur att skriva en del. Jag tycker faktiskt att jag blir bättre på att skriva ju mer jag skriver! Hoppas att ni tyckte om delen så ses vi snart igen😘 Fortsättning följer😘

// Theodor