Always

Del 12

Leahs perspektiv

Jag vaknade och kollade på klockan. Hon var 9 på morgonen. Jag låg över Connors bröstkorg, och kände hur han andades tungt. Han sov. Hans händer var fortfarande svepta runt min mage och hans haka vilade i mitt hår. Jag kände hans andetag, de luktade vanilj som vanligt. Med tryggheten från honom somnade jag om igen.

•••

När jag vaknade igen var klockan 11. Jag kände hur Connor höll på och masserade min hårbotten. Jag njöt och låtsades fortsätta sova, fast på något sätt märkte han att jag var vaken.

-Godmorgon sweetheart, sa han mjukt.
-Öööh-heej, svarade jag sömndrucket.
-Hur är det?
-Bra. Tack för att du ville sova med mig.
-Ingen fara, svarade han med ett leende.
-Vill du ha frukost?
-Ja tack gärna! Ska jag hjälpa till?
-Om du vill så!
-Det vill jag gärna, svarade han och nickade.

Jag gick upp ur sängen i bara spetstrosor och bh, och jag kände att hans blick brände i min rygg. Jag skrattade lite och tog på mig en för stor T-shirt och ett par mjukisbyxor. Sen vinkade jag åt honom att komma upp.

När vi var nere på nedervåningen började vi laga mat. Han gjorde en omelett och jag skulle skära grönsaker. VÄLDIGT FÖRSIKTIGT! Ibland sneglade jag på honom, han var ju ändå rätt snygg topless. Vi satte oss och åt i tystnad medan vi studerade varandra. När vi var klara satte vi in vår disk i diskmaskinen och satte igång den, för att sedan gå ut i vardagsrummet. Vi satte på Netflix och kollade igenom alla filmer, tills vi bestämde oss för en romantisk komedi. Jag satt uppkrupen i hans famn och hade min ena hand på hans lår. Under tiden vi tittade höll han hela tiden på med mitt hår och masserade min hårbotten, det var väldigt skönt. Jag var nära på att somna flera gånger, men lyckades ändå hålla mig vaken. När filmen var klar sa han:

-Gud vad skönt det är med lediga dagar. Man kan bara do what you want to do.
-Jag vet. Och nu är det bara en vecka kvar innan vi får sommarlov.
-Any plans for the summer?
-Nä, inte förutom att vi ska åka till Gotland till vår stuga, bara jag och mamma. Du då?
-Nä inte alls mycket jag heller. Vi ska bara vara hemma och ha det mysigt.
-Grymt, sa jag och log.

Nu hamnade vi i det där läget igen. Vi tittade på varandra och allt runtomkring oss försvann. Hans ögon var så vackert bruna att jag skulle kunna drunkna i dem, varje gång jag tittade på dem. Men varje gång jag var påväg att försvinna ner och aldrig komma tillbaka, räddade han mig och fick mig att känna mig trygg. Jag lutade mig fram lite, och så gjorde han. Vi smakade på varandras läppar, och hans smakade gott av mint. Hans hand var på min kind och jag satte mina på hans nacke. Mina händer var skrovliga och torra, medans hans var lena och mjuka. Tiden stannade. I universum fanns bara vi, inget annat spelade någon roll. Allt som gjorde det var att han skulle vara nära mig och vara min trygga famn, min båt i mörka vatten, mitt allt.

•••

Efter en lång dag hade han ändå varit tvungen att gå, och jag var lämnad ensam igen. Jag låg i min säng och fläpprade mellan olika kanaler på teven. Av någon anledning fastnade jag på Pradise Hotel, även fast jag hatade det programmet. Alla var rent ut sagt dumma i huvudet. Det enda de gjorde var att dricka och ligga, i princip. Efter en halvtimme hörde jag ytterdörren låsas upp och hörde skrik och bråk i hallen. Självklart. Nu kommer de. Jag gick upp ur sängen och ut ur rummet. Jag tittade ner från övervåningen och såg hur både mamma och Stefan var så arga att det nästan sprutade rök ur öronen på dem. Jag stod där i kanske en minut innan jag hörde något som jag aldrig trodde att jag skulle höra. Mamma skrek:

-UT! UT UR MITT HEM. DU ÄR INTE VÄLKOMMEN LÄNGRE. STICK!

Va? Tänkte jag. Slänger hon ut honom? Men, va? Ska det gå tillbaka till att det bara är bara jag och mamma? Frågorna snurrade runt i huvudet. Jag hörde mamma kasta igen dörren och sen gå in i köket. Hon satte sig på en köksstol och började gråta. Jag smög försiktigt ner för trappen och in i köket. Jag stod ett tag vid valvöppningen  innan jag satte mig bredvid henne och la handen på hennes axel. Hon tittade upp på mig med tårar i hela ansiktet och sa:

-Han kommer tillbaka. Vi måste bara ta en paus.
-Det är ingen fara, ni kan bestämma vad ni vill. Jag är med på det, svarade jag.
-Tack för att du förstår.
-Men vad är det ni bråkar om?
-Jag har inte vågat berätta det än, och jag vet fortfarande inte om jag vågar.
-Säg det, det är okej.
-Det är om dig
-Vadå om mig?
-Det var han som tvingade mig att säga att du inte fick träffa din pappa längre, sa hon och började gråta igen.
-Va?
-Ja. Han ville inte att ni skulle träffas mer, jag hade aldrig några problem med det.
-Så jag har inte träffat pappa på hur länge som helst på grund av Stefan? Jag kände hur jag kokade av ilska, men jag höll det inne.
-Precis. Precis så är det.
-Mamma, sa jag med en medkänsla i rösten. Du måste vila. Lägg dig i soffan, jag fixar nachos.
-Tack gumman. Jag älskar dig.

Mamma gick ut till vardagsrummet och la sig i soffan. Nachos var min och mammas favoritsnacks. Det var nachochips med salsa och ost på, som man hade i ugnen. Jag började fixa iordning, och eftersom att man inte behövde skära, koka eller steka något, så gick det okej. När jag kom in med maten hade mamma somnat. Jag skrattade lite och satte mig bredvid henne i soffan. Jag åt några nachos och kollade på filmen på teven. Efter en timme kollade jag till mamma, och försökte leda upp henne till hennes sovrum. Det gick bra, och när hon kommit upp la jag henne i hennes säng och gick själv till badrummet och borstade tänderna. När jag var klar gick jag in på mitt rum och tog av mig kläderna tills jag stod i spetstrosorna och bh-n. När jag Köla mig somnade jag nästan direkt. Jag tror att det sista jag tänkte var: Connor.

Hej hej alla! Theodor här! Jag blev faktiskt väldigt nöjd med detta kapitel! Jag hoppas att ni också blev det! Vi ses snart! Fortsättning följer😘 Glöm inte att kommentera vad ni tycker om boken!

// Theodor😘