When you at least expect it

Kapitel 4

Vi stod och kollade på varandra.. "vi ska gå ut en sväng" sa Sarah under tiden hon knöt sina skor. Harry lät Sarah gå ut genom dörren först, innan han stängde dörren vände han sig om och kollade på mig och blickade. Vad ville han? Vad var den blicken för? Var det ett tecken på gårdagen? tankarna gick runt, jag hade ingen aning. Jag visste inte vad jag skulle göra mer under dagen. Jag la mig i sängen och på bara några minuter så sov jag. När jag vaknade så var klockan 5. Sarah satt vid sitt lilla bord och pluggade. Hon vände sig om och såg att jag vaknat till. "godmiddag sömntuta" sa hon och skrattade. Jag undrade om Harry hade sett mig såhär men jag frågade inte.

"Harry pratade om dig förut" sa hon. "v-va, vad sa han?" stammade jag. Hon skrattade och sa "det får du ta reda på själv".

Dagen efter vaknade jag precis i tid för att göra iordning mig och jag skulle hinna äta frukost innan min första lektion som var Engelska. Sarah hade redan gått. Hon började tidigare än mig. 

Jag gick in i garderoben och tog fram ett par ljusa perfekt tajta jeans och en fin vit blus. "detta borde duga" sa jag för mig själv. Jag tog min väska med mina böcker och min dator i och gick iväg. 

Jag hoppades på att inte träffa Harry på vägen för jag hade ingen aning om vad jag skulle säga. När jag hade hittat salen där lektionen skulle va så ser jag att det är helt fullt med folk och det var ändå 10 minuter kvar. Den enda lediga platsen var bredvid Harry... Varför? Går han ens den här kursen?

Jag var ju tvungen att sätta mig där. När jag hade satt mig så sa hälsade han direkt. Jag hälsade tillbaka. "Antar att jag måste vara tidigare nästa gång för att få plats" sa jag. "Du har ju en plats, duger inte den?" svarade han. Jag hade ingen aning om vad jag skulle svara. Jag förväntade mig inget svar. Jag kollade bara på honom och log. 

När lektionen var slut så sa jag inget till honom. Ville han mig något så skulle han få ta kontakt med mig tänkte jag. "vänta Alison!" skrek han. Jag vände mig om och kollade på honom. "ha inte så bråttom, vi kan äta tillsammans, jag har bara denna lektionen idag" sa han. Jag hade heller inga mer lektioner idag. Jag kunde ju inte ljuga.. jag är inget bra på det. "ja, jo visst" svarade jag.

"kom" sa han. När vi kom in till matsalen så satt det säkert över 100 människor där inne. Det första jag såg var Sarah men jag försökte att hålla mig osynlig. Jag ville inte att hon skulle se att jag var med hennes bror. När vi skulle sätta oss så sätter han sig såklart vid samma bort som Sarah. "nemen ojdå" sa hon och log emot oss båda när hon kollade på oss. Jag svarade inget utan log bara tillbaka.

När vi var klara så följde han mig till mitt rum och tackade för en bra dag. Jag gick in och stängde dörren. Vad ville han? han beter sig så underligt.. han var så lurig..