Broken

3.

Innan jag visste ordet av, hade nästan alla människor börjat springa. Jag tittade på Anthony och såg paniken i hans ögon. Han tog tag i min arm och drog iväg mig. Jag sprang efter honom ut på trädgården.

-Vem var det där?! ropade han lite smått panikslagen.

-Jag förklarar sen, men just nu så måste vi springa!

-Saphire, helt ärligt?

-Jag kan inte förklara nu, det enda jag kan säga är att min pappa är ute efter mig. Kom nu!

Anthony började springa jämte min sida, och jag kände hur jag började nyktra till.

-Hallå, vi tar min bil! ropade jag till honom när jag såg min bil stå på min parkeringsplats ca. 50 meter ifrån huset. Jag fiskade upp nyckeln ur min bh och sprang snabbt till bilen.

Just nu var jag glad att jag hade mina svarta vans och inte mina svara pumps som jag hade tänkt ta från början. Jag låste upp bildörren och satte mig framför ratten.

-Hoppa in! Vad är det du väntar på?

Han stod som förstenad när han såg min bil. Förstår hans reaktion, med tanke på att jag körde en svart Audi r8. Han vaknade till när jag startade motorn så att den spann lite.

-Herregud, kunde jag höra hur han sa utanför bilen innan han hoppade in.

Han satte sig på passagerare sidan, och jag körde ut från parkeringen. Jag körde ut ur staden och ut på motorvägen. Vi körde i tystnad tills Anthony öppnade munnen.

-Varför vill din pappa åt dig? sa han och kollade försiktigt på mig.

Jag spände händerna runt ratten men fortsatte bara stirra ut på vägen.

-Asså, de är en lång historia...

-Vi har tid. Och det vet du.

Jag suckade högt. ''Borde jag berätta allt? Vad ska jag berätta? Äh, vi kör yolo och berättar allt.''

-Minns du när jag sa förut att jag har växt upp utan min pappa?

Han nickade.

-Jo, alltså det var såhär att när jag var 10 år, så stack jag och mamma ifrån min pappa utav en anledning. Inte för att han hade slagit oss, eller hotat oss osv, utan det var för att min mamma är med i en hemlig organisation som går ut på att döda folk som har svikit regeringen. Detta kanske låter helt sjukt, men detta är sanningen. Så iallafall, min mamma och pappa samarbetade till en börja och det slutade med att båda två fick känslor. Så tre år senare fick de lilla mig. Allt var helt underbart till en början, tills att jag blev 9. Mamma hade börjat få missta kar om att pappa hade gått med i den andra sidan, alltså alla som dödade mest för skoj. Så, ett år senare fick mamma reda på sanningen när hon hade satt en sak som spårade upp pappa, och hon skuggade honom. Det var när hon kom in i den tomma lagerlokalen som hon fick reda på sanningen. Pappa hade bakom organisationens rygg dödat oskyldiga människor, därav antalet som dog vid mitt första uppdrag. Pappa har försökt få tag i mig i 7 år. Han har fortfarande inte lyckats, och helt ärligt, så bryr han sig inte om hur många som dör under tiden. Han vill bara få tag i mig för att jag är som hans trofé. Han har fått höra alla mina prestationer inom organisationen och vill därför få med mig. Helt sjukt egentligen vad jag har vart med om.

Jag andades ut under tystnaden som rådde i bilen.

-Jag förstår ifall du vill att jag ska låta dig vara, men nu vet du verkligen sanningen om mitt liv.

Jag sneglade över till Anthony som satt helt tyst. Men jag tyckte jag såg något på hans ena kind. En tår? Jag måste se i syne.

-Anthony?

-Jag vet inte vad jag ska säga, sa han och torkade bort tåren.

-Vill du att jag ska släppa av dig? frågade jag och sneglade över på honom ännu en gång.

-Nej, jag vill va med på denna resa, sa han och satte sin hand på mitt lår.