Drakägget

Kapitel 1

Mitt namn är Elysia. Jag är tretton år gammal och bor i ett rike som heter Eterna. Det är en liten by med skogar och ängar. Jag bor med  mina föräldrar och mina två äldre bröder, i ett litet stenhus i södra delen av Eterna.

-Elysia, kan du gå ut i skogen och samla ved? frågade mamma snällt.
-Ja, jag ska bara plocka ihop först, svarade jag.
Jag hade suttit och ritat en drake. Jag älskar nämligen att rita, och jag är väldigt bra på det. Jag är också väldigt fascinerad av drakar. Men det vet ingen om. För länge sedan red man och tränade drakar. Men en olycka hände. Alla drakarna blev onda och brände ner vår by. Det tog 59 år att bygga upp byn igen. Sedan dess har vi människor varit rädda för drakar.

Jag gick ner för trappan för att hämta en ficklampa, en vedkorg, stövlar, vantar, mössa och en varm jacka. Sedan skulle jag gå. Jag gick in i köket och började leta efter vedkorgen. Den låg på hyllan ovanför kylskåpet. När jag hade hämtat vedkorgen kom mamma in i köket.
-Vad bra att du tar med dig vedkorgen, sa mamma glatt.
-Ja jag vill ju liksom inte bära veden med händerna, svarade jag.
-Mamma vet du vart ficklampan är? frågade jag.
-Den ligger i hallen, på byrån, svarade mamma.

Jag gick från köket till hallen. Jag passerade vardagsrummet där mina bröder satt och bråkade som vanligt. När jag kom in i hallen så såg jag ficklampan direkt. Den låg på en bok  framför blomman som står mitt på byrån. Jag tog ficklampan och lade den i vedkorgen medans jag skulle ta på mig mina utekläder. Efter en stund när jag tagit på mig mina utekläder så sa jag hejdå och gick ut mot skogen.

Klockan var nu halv nio. Jag hade plockat tio små stockar ved. Vedkorgen var full så jag började bege mig hemåt. När jag gick förbi en liten kulle såg jag att det glimmade till mitt uppe på den. Jag gick upp på den lilla kullen för att se vad det var som glimmade. När jag kom upp på kullen såg jag att det stod ett drakägg på en stubbe. Det var den som hade glimmat till.

Den var babyrosa med ljuslila och limegröna bubblor på. Nästan som om den kokade. Den hade också som små gröna grenar som växte längst med äggets kanter ända upp till toppen. Den var fin. Jag stirrade ett litet tag på den. Efter en stund gick jag fram till den. Jag tappade andan.
-Ett riktigt drakägg, mumlade jag tyst för mig själv.

Jag tog av mig min mössa och trädde den över ägget. Efter att jag hade tagit mössan över ägget började jag att ta ur veden ut vedkorgen. Sedan la jag ägget längst ner i den. Jag täckte ägget med de stockarna som fick plats. Efter en stund begav jag mig hemåt.

-Elysia? är det du? frågade mamma när jag kom hem.
-Ja det är jag, jag går upp på rummet, sa jag.
-Lämna veden först, sa mamma och gick. Jag gick till vardagsrummet. Mina bröder var inte där längre. De hade gått till sina rum.

Jag lämnade veden snabbt i lådan så att ingen såg ägget och sprang upp på mitt rum. När jag gick innanför dörren till mitt rum gick jag fram till min kamin, öppnade den och lade ägget i kastrullen ovanför veden. Sedan stängde jag kaminen igen. Jag gick ner på nedervåningen igen och in i vardagsrummet. Jag började leta efter tändaren. Men jag hittade den inte.

-Mamma? var är tändaren? frågade jag.
-Vad ska du med den till? frågade mamma till svar.
-Jag ska tända i min kamin, det är kallt på mitt rum, svarade jag.
-Men då får du ju sluta ha ditt fönster öppet, sa mamma.
-Men det är den ju nästan aldrig, iallafall inte nu, svarade jag kort.
Mamma gick fram till mig med tändaren i handen. Hon gav den till mig.
-Var försiktig! ropade mamma efter mig när jag sprang upp för trappan.

Jag gick in i mitt rum och fram till kaminen. När jag öppnade luckan till kaminen så låg ägget där precis där jag lade den förut. Jag knäppte med tändaren och la lite papper uppe på veden som redan låg i kaminen. När jag hade lagt pappret i kaminen knäppte jag med tändare en gång till i ett försök att få en låga.
Tredje gången gillt, sa jag och knäppte med tändaren en tredje gång. Då tändes en låga och jag riktade den snabbt men försiktigt mot pappret och tände brasan. Jag stängde luckan och satte mig i min säng.
-Tänk om draken inte kläcks..... tänkte jag för mig själv.

Hej! Detta är min första bok som jag har skrivit här på wattpad. Och jag vill bara säga att kapitlen kommer att släppas nån gång i framtiden med någon dags mellanrum. Och vissa kapitel kommer att vara längre en vissa andra som kommer vara kortare. Hoppas du tyckte om kapitel 1 och vill fortsätta läsa. Hejdå!💕💕

//Frida