Kapitel 5 (Sneak Peek)

1.2K 20 3
                                    

Jag sprang bland grenar och blad. Tårar rann ner från mina kinder. Varför kunde inte alla bara låta mig vara? Jag springer och springer, men orkar inte mera. Allt är suddigt... Jag tvingar mina ben att springa. Jag lutar mig mot ett träd ett tag innan det prasslar till i buskarna. Jag blir mera rädd och börjar springa längre och längre bort. Till slut kommer jag till ett stup. Havet låg där nere och det var minst 100 meter ner. "Nu ä du minsann fast" säger rösten. Jag vänder mig om och möts av en kille med svarta kläder. Han hade en svart luva över sitt huvud och han kollade ner i marken. "Vem är du och vad vill du mig?" Frågar jag i rädsla. Min röst var sprucken. Mannen kollar upp och jag möts av de där blåa ögonen. Oscar...! 

Så länge livet ler (The Fooo fanfiction)Donde viven las historias. Descúbrelo ahora