En till Potter

Kap 12

Ginny var nu i fjärde månaden. Hon bävade inför påsklovet. Hon och Mrs Weasley hade inte skickat ett enda brev sen bråket i Hogsmeade, och Harry hade berättat att hon och Ron inte hade varit speciellt vänliga mot Harry, så han hade bott på Grimmaldiplan 12. Ginny skulle visserligen kunna bo där på påsklovet, men hon kände sig tvungen att prata med sin mamma. Luna Lovegood hade varit mycket hjälpsam och gick med Ginny och Hermione hela tiden för att få tyst på folk med elaka kommentarer. Nu satt hon bredvid Ginny vid frukostbordet. Postugglorna flög in över borden med tidningar och paket "Ginny, är inte det dina föräldrars uggla" Sa Luna och pekade upp mot en uggla som flög mot dem. Ginny tittade upp. Det var Errol, som kraschade rakt ner i flingorna. Han hade ett brev. Hon kände igen handstilen. Hon lossade brevet och öppnade det.

Ginny. Jag är fortfarande inte helt nöjd över ditt beslut att behålla barnet, men du är välkommen hem på påsklovet. Jag vet inte om du pratat med Arthur, men han är glad för din skull. Harry hämtar dig vid perrongen.

Molly

Ginny lade undan brevet med känslan av lycka. Hennes mamma ville ialla fall träffa henne.

En vecka senare avgick tåget från Hogsmeade. Både hon och Hermione tillbringade den långa färden med näsorna begravda i böcker och anteckningar, F.U.T.T-proven närmade sig med stormsteg. Mörkret hade lagt sig när tåget stannade på perrong 9 & 3/4. Ginny såg Harry genom fönstret när han kom ut ur spärrväggen som skiljer perrong 9 & 3/4 från mugglarna. Hon hade bara sin skolväska med sig hem så hon slängde upp den på ryggen och skyndade sig ut ur tåget och mot Harry. Han omfamnade henne och hon kände sig virrig av lycka.

De använde sig av spöktransferans hem och landade på gårdsplanen till Kråkboet. Ginny närmade sig långsamt dörren och lät den glida upp. Den välbekanta doften slog emot henne och hon insåg hur mycket hon längtat hem de senaste månaderna. Mrs Weasley stod vid spisen och rörde i en gryta med hjälp av trollstaven när alla hade kommit in. Då tittade hon upp och ögonen fylldes av tårar när hon såg Ginnys mage. Den var inte stor, men den syntes tydligt under den tajta tröjan hon bar. "Jag ska bli mormor" Ropade hon och gav Ginny en stor kram. Harry fick också en. "Insåg du det först nu?" Frågade Ginny spydigt, osäker på denna plötsliga lycka. "Åh förlåt. Jag trodde. Jag insåg liksom inte att du. Nej jag vet inte. Jag blev bara shockad. Men nu inser jag hur fantastiskt det är." Hon kramade Ginny igen och skyndade tillbaka till spisen igen. "Maten är snart klar." Harry och Ginny gick upp till Ginnys rum.  "Hur hemska har dom varit mot dig?" Frågade Ginny. "Jag har varit med om värre, men dom verkar tycka att jag har gjort något hemskt brott och sedan gett dig skulden." Han skrattade lite. Sen blev han allvarlig. "Gin, vi måste planera." sa han. "planera vad?" "Vart vi ska bo kanske? Grimmaldiplan?"
"Om vi renoverar ordentligt är väl det ett bra alternativ"

De bestämde sig för att sätta igång med renoveringen direkt. Första steget var att få bort porträttet av Sirius mor i hallen, men den permanenta vidhäftningsbesvärjelsen stod emot, så de fick såga ner väggen bakom tavlan och sätta dit ny. Tack vare Hermiones skicklighet gick det på ett nafs. Alla de andra porträtten i hallen utsattes för samma, enligt dem själva, hemska beteende. De gamla läskiga möblerna avlägsnade, bland annat paraplystället Tonks alltid snubblade över. Fönstren skrubbades så att ljuset från gatan utanför kunde komma in och väggarna målades vita. Krake grät hysteriskt hela tiden och när porträttet av Sirius mor brändes sprang han helt enkelt rakt in den nymålade väggen. Harry och Ron skrattade av hjärtanslust men Hermione plockade upp den medvetslöse husalfen och torkade bort färgen från hans rynkiga ansikte med en servett. Under lovet hann de fixa även köket, Harry och Ginnys sovrum och vardagsrummet och Harry lovade att han inte skulle fortsätta renovera när hon var borta,annars vägrade hon att åka. Harry gav henne en kyss och hon klev på tåget.