En till Potter

7

Ginny:

"Harry" Mumlade jag när jag vaknade. Han hade redan gått upp. Jag kollade på klockan. Den var tio. Han hade inte åkt till jobbet än i alla fall. Ilskan jag känt över Ron igår var som bortblåst. Jag drog på mig min tjocka svarta stickade morgonrock med ett stort "G" broderat på ena höften och gick med glada steg ner för trappan. Harry satt vid köksbordet tillsammans med Hermione och Ron. "Godmorgon Harry!" sa jag och gav honom en puss på kinden. "Värst var du var glad idag då" sa Ron. "Får man inte vara glad?" Log jag. "Jo, men du var så sur igår..." Han såg ut att vara rädd för ett nytt anfall från mig men jag lyckades behärska mig och spände bara ögonen i honom och sa "Äkta dig noga så jag inte blir det igen!" Han drog sig tillbaka och lade armen om Hermione. "Ledsen att jag måste jobba idag, men ska försöka gå tidigare. Om bara inte Hexley ger oss en massa extraarb..." Men han hann inte längre. Ett huvud hade dykt upp bland flammorna i spisen. "Potter! Det är kaos på kontoret, nån tekanna som exploderat... Du behövs också Weasley! Skynda er!"  Därefter försvann ansiktet. "Å, Jag är ledsen Ginny... Jag måste gå. Det var Bulstrode som hade med sig den från ett uppdrag, vi sa att den kanske var farlig men han skulle prompt behålla den." Han kysste mig snabbt och gav sig sedan iväg. "Hejdå?" Sa jag aningen förvånat.
Han kom inte hem på hela dagen. Ideligen kollade jag upp på klockan som visade vart alla befann sig. Harry hade fått en egen visare under sommaren. Den stod på "Arbete" hela dagen förutom under några sekunder vid sjutiden då den stod på "dödlig fara" Det vände sig i magen på mig när jag såg det, men visaren åkte strax tillbaka till "arbete" och jag kunde andas ut. Ron kom inte heller hem och George och Angelina, som han tagit med hem, försökte dölja sina skratt när vi vankade av och an i köket. Det var inte förens sent på kvällen när de andra satt samlade i soffan som jag såg hur Harrys och Rons visare rörde sig till "på resa"  för att någon sekund senare flytta sig till "hemma" samtidigt som det hördes två ljudliga "Pang!" I trädgården som jag kände hur klumpen jag haft i magen försvann. Harry och Ron kom in genom ytterdörren och jag flög på honom och drog in honom i det lilla tomma arbetsrummet bredvid hallen och kysste honom. Men när rädslan släppte ersattes den mot ilska och jag slog till honom på armen.
"Aj Ginny, vad gör du?"
"Du hade ju kunnat säga till! Jag har varit så orolig!
"Förlåt, jag försökte. Men precis när kontoret var nästan tomt och jag och Ron skulle åka hem så fick vi meddelande om ett mord i utkanten av London, så vi var tvungna att åka dit. Och jag hann inte skriva. Sen så mötte vi mördaren där, Crabbes pappa, och vi duellerade och sen behövde vi göra en massa utredningar och sånt. Förlåt. Okej?" jag var fortfarande sur men insåg hur idiotiskt det var så jag kysste honom bara igen och drog med honom ut till vardagsrummet.
"Harry, å, jag ska värma lite mat åt Ron, vill du också ha?" Frågade mamma som jäktade ut i köket.
"Nej tack, jag är inte hungrig. Å Hej Angelina!" Han hade fått syn på Angelina som satt lutad mot George i soffan. "Hej Harry! Hur e de me dej?" Hon pratade lite trött och slöddrigt. "De är väl bra. själv?"
"Jorå, allt e väl som det ska. Spelar du fortfarande Quidditch?"
"Nej, tyvärr. Har inte riktigt tid med det nu när jag arbetar. Spelar du?"
"Ja, en hel del faktiskt!"
"Kul, men vad gör du här egentligen?"
Angelina pekade på George som var upptagen med att studera sina naglar.
"Harry, kan vi gå och lägga oss? Jag är jättetrött?" Frågade jag och innan han hann svara drog jag med honom upp till mitt rum. "Jag älskar dig" Mumlade han innan han somnade. Jag svarade med att pussa honom på kinden.