En till Potter

Kap 15

Sankt Mungos Sjukhus.
De enkla bänkarna i väntrummet var fulla med häxor och trollkarlar drabbade av sjukdomar som gav dem stora ångande bölder, sår som det droppade någon blått ur och förstorade kroppsdelar. Kön fram till receptionen var kort, bara en gammal häxa stod där. Harry satte ner Ginny i en rullstol, trots att hon protesterade (jag kan gå!) och skyndade sig fram för att ställa sig bakom häxan. Hon var en mycket långsam och trögfattad gammal dam, och kombinerat med sin dåliga hörsel ledde det till att Harry fick vänta i 12 minuter och tretton sekunder (han räknade på den stora tickande klockan på väggen) När han inte längre stod ut drog han med sig damen till den dörr hon skulle gå in i och smällde igen den framför näsan på henne innan hon ens hann börja protestera. Ginny fick ett rum på förlossningsavdelningen och blev uppassade av en barnmorska som Harry kände igen. Hon hade gått i Gryffindor, sjunde året, när Harry gick sitt första. "Mamma och pappa!" Sa Ginny när barnmorskan lämnat rummet och hon sträckte sig efter sin trollstav. "Jag fixar det" sade Harry lungt och lade tillbaka hennes hand. Han skickade iväg ett meddelande med en Patronus som löd: "Ginny och jag är inne på sankt Mungos nu, hon beräknas föda inatt. Ni får gärna komma hit, förlossningsavdelningen, rum sju" Molly var där inom loppet av fem minuter, och under de kommande två timmarna samlades resten av familjen Weasley. Mellan värkarna kunde Ginny samtala som vanligt och hon mådde fint, men under en värk var det bäst att hålla sig på avstånd. Hon vrålade, slogs, grät och gjorde allt i sin makt för att undgå att känna smärtan. Klockan halv tolv kom en ny barnmorska in. "Tyvärr får du vänta en stund till. Du är bara öppen nio av tio centimeter" sa hon med sin tillgjort silkeslena röst. Ginny pekade finger åt henne när hon lämnade rummet. Hon kunde föda nu, om hon ville. Först klockan ett kunde hon börja själva förlossningen. "Endast en familjemedlem får stanna" sade en av barnmorskorna chockat när hon fick syn på hela familjen Weasley som stod uppradade längs väggen, alla lika rödhåriga. Det blev en besvärad tystnad. Alla tyckte att just den skulle få stanna, men till slut var det bara Harry och Molly kvar. "Jag antar" började Molly, gav sedan Ginny en kram och även en till Harry. "Lycka till" Viskade hon innan hon stängde dörren bakom sig.

"Kom igen, Krysta!" Befallde en av barnmorskorna. Rummet var fullt av svett och man kunde känna smärtan Ginny kände. Hon höll hårt i Harry hand. Väldigt hårt. Vid varje värk skrek hon till, och det skar i Harry varje gång han hörde smärtan hon gick igenom. Sängen var täckt av blod och blöt av svett. "KRYSTA!" Nästan vrålade barnmorskan till Ginny. Hon tog i allt hon kunde, vilket gav upphov till ett skrik som var så högt att Harry fick rycka sin hand ur hennes grepp och stoppa fingrarna i öronen. Ron, som alltid varit ganska beskyddande mot sin lillasyster, ryckte upp dörren för att se vad som pågick. Det var nog ingen trevlig syn. En svettig och blodig rödhårig ung kvinna, skrikandes för livet med antydan av ett barns huvud mellan sina ben. Rons ansikte antog en slags grön färg och han förmådde sig inte gå ut förrens Percy stack in handen genom dörren och grep tag i hans öra. "Helvete Percy!" Gormade Han och gick ut ur rummet. Harry stirrade tomt efter dem. Ytterligare ett vrål från Ginny fick honom att fokusera. Han grep åter tag i hennes hand och klappade henne försiktigt över handryggen med sin lediga hand. "En gång till" Hojtade en barnmorska och Ginny tog i allt hon kunde, och då var han där. En blodig, skrikande liten krabat som våldsamt sparkade med armar och ben när barnmorskorna torkade av blodet. Han sökte sig snabbt till Ginnys bröst när de lade honom i hennes famn. Harry tittade djupt i hennes ögon. Han hade blivit pappa. De hade blivit föräldrar. "Jag älskar dig" Viskade Harry och kysste hennes mjuka läppar. "Dig och vår son"