I huvudet på henne

➳ 57

När sorgen gräver hål,
då vilar kinden mot orden.

Vi möter sorgfåglarna,
flaxande vingar sänder oss lätta vindpustar.

Spröd musik faller över våra andetag,
så stark är gåvan vi en gång fångade.

Med utsträckta armar,
visar du mig fallet vi en dag lämnade.

Idag är inte igår,
och idag kommer aldrig bli imorgon.

För idag är vi starka och imorgon,
kan du inte hålla oss uppe längre.