Cherry Wine // Harry Styles (sv)

Kapitel 3

Ingenting är familjärt.

Det är mörkt och kallt, och jag känner inte ens igen låten som spelas. Någon har suttit up flera ljus lite här och där över fotbollsplanen, och jag sitter ned på en stock och tittar hur de ändrar färg. Jag upptäckte tio minuter sen att de hade ett mönster, först blått, sedan röd, sedan lila och sedan rosa, sen började det om. Det känns som att med varje gång de passerar så dröjer det sig kvar längre och längre.

Fotbollsplanen är fyllda med folk, och trots alla röster som omringar mig kunde jag inte urskilja en från en annan och kunna tolka vad dom säger. Vissa tjejer skriker texten till låten och hoppar, medans vissa står och pratar och skrattar, medans jag satt och stirrade blankt framför mig.

Jag hade ångrat att jag kom hit länge sedan, jag hittar inte någon av tjejerna som bjudit hit mig och jag tvekar på att dom letar efter mig. Det kanske vore lika bra, att sticka och låtsas som om jag aldrig gått hit. Men ändå är det något med tanken att gå hem tillbaka till huset där Niall inte pratar med mig som får min mage att vrida sig på ett obekvämt sätt.

Kanske är det bäst att stanna lite till, ändå. Folk satt runt mig på stockarna och kastade blickar på mig då och då. Flera personer har suttit sig, varit här ett litet tag, och sedan ställt sig upp och gått. Fast jag är fortfarande kvar.

En kille hade suttit sig bredvid mig i ungefär tre minuter, frågat om mitt namn, och när jag hade gett honom svaret utan att skjuta tillbaka frågan, väntade han fem minuter innan han ställde sig upp och gick. Jag bryr mig inte om han tyckte jag var skum.

"Sierra!?"

Jag tittar upp och jag kan känna hur stora mina ögon växer vid det plötsligt utropandet av mitt namn. Jag letar med blicken ett tag efter den bekanta rösten och behöver inte titta länge förrän mina ögon hittade en vinkande hand och stora bruna ögon.

Jag känner direkt henne som Tania i min svenskaklass. Jag tänker precis hälsa när hon snubblar fram. Hon är uppenbart full. "Jag tyckte det väll var du!" Hon skrattar högt och enerverande.

"Jag visste inte att du festar!" Hon blir tyst ett litet tag medan hon når fram till mig och jag inser att hon väntar på att jag ska svara.

Jag ger bara ifrån mig ett skratt och hoppas att hon kommer ta det som ett svar, vilket hon gör då hon också skrattar, "Jag trodde du var fett tråkig." Hon är full, men ändå kan jag inte hjälpa att jag tog till mig av orden.

Hon drar en hand igenom hennes hår. "Fett roligt." Hon drar ut på orden och tittar runt på festen, börjar uppenbarligen förlora intresse av mig.

"Har du druckit?" klämmer jag ur mig och blir belönad av ett högt skratt.

"Syns det?" Hon vacklar till precis innan hon sade det och jag gör ett ansiktsuttryck. Det verkar som om hon precis ska svara när en tjej jag inte vet namnet på snubblar förbi och drar henne i håret.

Tania ser allmänt förvirrad ut medan den blonda vännen väser något i hennes öra, och hon verkar helt och hållet glömma bort mig och de både går bortåt den delen at festen som det är liv i.

Jag suckar och tittar mig omkring. Jaha ja.

Jag drar fram mobilen ur min ficka för att titta om jag har några meddelanden. Såklart är det inte en enda liten notifikering som låg och väntade på mig. Jag låser upp den och går in på anteckningar, funderar på om jag ska börja skriva lite på engelska uppsatsen. Finns förmodligen ingen tråkigare sak att göra på en fest, men jag brydde mig inte om något för stunden.

Precis när jag skrivit in året då Amerika blivit självständigt så sätter sig någon på stocken framför min.

Jag gör valet att ignorera personen som suttit sig framför mig, och det går ganska bra tills jag känner hur någon tar tag i min mobil och drar den ur mina oförberedda händer, "Otrevligt att sitta med mobilen på en fest, vet du?" Kanske, men det är ännu otrevligare att ta min mobil. Rösten är mörk och jag tittar upp och kisar med ögonen mot främlingen framför mig. Det tar inte lång tid för mina ögon att anpassa sig från ljsustyrkan min mobil gav ifrån sig till mörkret.