Cherry Wine // Harry Styles (sv)

Kapitel 4

"Är det här då en metafor eller en liknelse?"

Svaret är den lättaste saken någonsin men det verkar som om ingen orkar säga något. "Ingen?" Min lärare lägger armarna i kors och stryker hans skägg på det sättet jag lärt mig att hata.

Svaret är på min tungspets men jag vägrar öppna munnen för att säga det. Istället sväljer jag ned ordet, och tittar ointresserat ned i min anteckningsbok framför mig.

Jag förstår mig verkligen inte på folk som tycker om skolan. Inte ens ämnena som brukade vara mina favoritämnen är roliga längre, och det känns som att hela skoldagen bara är en nedräkning tills sekunden jag slutar och kan åka hem, för att sedan vakna nästa dag och göra om hela processen.

Min lärare suckar ungefär tre gånger och lägger sin blick på olika ställen i klassrummet. "Sierra." Först tittar jag upp mot min lärare men inser att det inte kan ha kommit från honom. Jag är så pass ofokuserad att jag inte ens kunde urskilja en ljus viskning från min lärares röst.

Jag vänder mig om när jag känner någon peta mig på axeln. Tania har i princip lagt sig över halva sitt bord för att kunna nå fram till mig, och alla runt henne stirrar på henne med företliga blickar. "Kommer du på festen ikväll?"

Det är nästan så att jag först inte tror att hon pratar med mig trots att hon nyss sa mitt namn. "Vilken fest?" Det låter som om jag har många antal fester att hålla reda på hålla reda på men egentligen har jag bara ingen aning om vart fester ens hålls eller vilka som håller dom.

"Derek från studentföreningen." Vad är det med tjejer från min årskurs och killar från college? Jag rynkar på pannan.

Jag rycker på axlarna, vågar inte säga att jag inte känner honom, bara ifall att han var välkänd runt kvarteret och min brist på allmän information om ungdomar i området skulle bli allt för uppenbar.

Tania sätter sig ned igen, och jag vänder min blick tomt tillbaka ned i bordet. Fan, jag borde ha sagt ja. En enda tjej visar lite intresse i att vara din vän och såklart måste du direkt stöta bort henne.

Jag blir förvånad när jag ser hur en mobil låg till vänster om mig på bordet, och puttas med ett finger mot mig. Jag vänder mig om för att se Tania se koncentrerat på mobilen. Hon tittar upp när hon inser att jag stirrar på henne. Hon skrattar, "Lägg in ditt nummer."

Direkt blir jag exalterad igen. Jag vänder mig om mot mobilen lite för snabbt, och ser att hon har öppnat sidan för ny kontakt.

Snabbt skriver jag in samma gammla nummer jag haft sen jag var tretton och fick en mobil, och precis när jag har börjat skriva in mitt  namn hör jag min lärare, "Sierra!"

Jag tittar upp skrämt, "Lägg ifrån dig din mobil. Svara på frågan jag nyss ställde."

Jag sväljer, hoppas att han inte hunnit hinna längre än vad jag hört, "Det är en liknelse." mumlar jag, tittar tillbaka på meningen vacker som en ros skrivet på tavlan.

Min lärare stirrar på mig långt och surt, tills han tillslut vänder bort blicken. "Se me fokuserad ut nästa gång." Jag skriver snabbt in de återstående två bokstäverna innna jag ger mobilen tillbaka till Tania.

Först sitter jag och har ingen aning om vad jag ska göra. Om Tania sitter och väntar på att jag ska ge henne min mobil och be henne lägga in sitt nummer vet jag inte och jag vågar inte vända mig om för att titta.

Plötsligt surrar min mobil till och jag tittar skrämt upp på min lärare och bad att han inte hade hört något, medan jag blint söker efter mobilen i min ficka till min huvtröja.