Always together - The Fooo

Kapitel 9 - Jennifer

Jennifer's perspektiv

Jag förstår inte varför busschauffören alltid ger mig en sådan där sur och arg blick, de ger alltid mig dem där blickarna.. Aldrig Nicki eller Felix.

När jag och Nicki satt på bussen och såg vi Felix komma springandes och han hann precis med bussen innan den åkte. Felix testade att ge oss ett leende men vi svarade båda med en arg blick tillbaka så han gick och satte sig längst bak i bussen.

"Har ni pratat än?" Nästan viskade jag till Nicki.

"Nja, vi träffades vi busshållsplatsen och pratade lite. Men det blev mestadels pinsam tystnad" sa hon och suckade.

"Okej" svarade jag henne snabbt och gav henne ett medlidande ansiktsutryck.

Bussen var framme och vi gick av, sedan började vi gå mot skolan som alla andra dagar. Jag kollade runt efter Fredrik eftersom att han brukar komma och fråga oss om vi ville ha skjuts. Men han kom inte, varför tänkte jag ens på honom? Jag hatar ju Fredrik..

"Vad kollar du efter?" sa Nicki och fnissade lite.

"Ehm.. Jag såg en katt där borta" sa jag och hörde hur konstigt det lät.

"Fredrik kommer säkert snart" sa hon som hon visste vad jag tänkte, sedan började hon skratta.

"Vadå Fredrik?" sa jag och försökte se lite oskyldig ut, men jag vet inte hur bra jag lyckades med det.

"Jenn? Jag vet, jag är din bästa vän och jag vet allt om dig" sa hon och kollade med en seriös blick på mig.

"Okej, jag kollade efter Fredrik.." sa jag och kände hur kinderna hettade.

"Du rodnar!" nästan skrek hon och skrattade.

"Nej, jag det är faktiskt kallt ute!" sa jag och kollade på henne, sedan skrattade vi båda tills vi kom fram till skolan, då sa vi hejdå och gick åt olika håll, som vi alltid brukar göra.

När jag gick i korridoren så såg jag Josefine och Sofia, då kom jag genast på att jag inte hade den bästa relationen med dem just nu. Dom är ju jätte arga på mig, det hade jag glömt. Jag hade haft så kul med Oscar så jag glömde att ta tag i det och reda ut det.

Jag gick fram till Josefine och Sofia, sedan petade jag på Sofias axel och sa "Får jag prata med dig?"

"Nej, det får du inte" sa hon och vände sig om.

"Sofia.. Bara 1 minut. Jag måste få förklara mig" sa jag och hon vände sig om igen.

"Jennifer, det du har gjort går inte att förklara, jag litade på dig" sa hon och jag såg att hon var både ledsen och arg.

"Men Sofia, snälla?" bad jag henne men nu ignorerade hon mig bara. Jag såg Fredrik stå en bit bort så jag gick fram till honom och hans lilla gäng. Det fanns ju ändå inget annat att göra..

"Hej Jennifer!" sa Fredrik och log mot mig.

"Hej" sa jag och log tillbaka.

"Ska du med ut en stund innan lektionerna börjar?" sa han och började gå mot utgången.

"Okej, visst" svarade jag och log.

När vi hade kommit ut tog Fredrik upp ett ciggpaket. Han tog fram en tändare och tände på en cigg.

"Här, ta en!" sa han och höll fram paketet mot mig.

"Ehm.. Nej tack. Jag röker inte" sa jag och kollade ner i marken.

"Men kom igen, det är ju as gott!" sa han och skrattade lite.

"Ehm okej.." sa jag och tog en cigg från paketet. Han tog tändaren och gav den till mig, jag tände ciggen och gav tillbaka tändaren. Jag var jätte rädd att jag skulle börja hosta eller något sådant, eftersom jag aldrig har rökt förut. Men jag klarade mig som tur var. När vi hade "rökt klart" så kollade jag på klockan, vi började om 5 min.

"Jag börjar lektion om 5 minuter, så jag ska gå nu" sa jag till dem och vinkade lite med handen medans jag gick mot utgången.

"Okej, ses sen" sa Fredrik och log. 

Jag gick till skåpet och tog mina saker, sedan gick jag mot klassrummet. När jag kom in var det bara en plats ledig, bredvid Maria. Hon var verkligen klassens "nörd", men hon var ändå jätte snäll. Jag satte mig bredvid henne och log mot henne.

När vi hade jobbat en stund, så fick vi en paus på 5 min, Maria stod och kollade på mig ett tag och det var faktiskt ganska störande.

"Vad?" sa jag till henne.

"Du luktar väldigt mycket rök" nästan viskade hon till mig. Jag svarade henne med ett fake leende men jag tror det mer såg ut som en grimasch.

Oj, hoppas ingen mer än Maria har märkt det.. Jag tog upp mobilen och såg att jag hade fått ett sms, från Ogge. Jag blir alltid glad av Ogge, han är en snäll kille.

Ogge´s perspektiv

Jag skickade iväg ett sms till Jennifer om hon ville hitta på något efter skolan. Det tog inte lång tid innan jag fick svar, det stod "ja, vad ska vi göra?" Jag knappade in "Kom hem till mig när du slutar" och fick svaret "Okej" inom bara någon sekund. 

Jag hade fått sluta innan lunch idag och Oscar hade studiedag så han kom hit. Nu sitter vi och spelar FIFA 13. Jag har vunnit 5 gånger i rad nu så det är inte kul längre, Oscar är faktiskt jäkligt kass.

Efter några timmars av FIFA och en lunch paus på 10 minuter plingade det på dörren.

"Kom in!" skrek jag eftersom att jag visste att det var Jennifer.

"Hej" hörde jag någon säga nerifrån hallen, jag gick ner för att möta henne.

"Hej Jennifer" sa jag och gav henne en kram.

"Är du ensam?" frågade hon och log.

"Nej, Oscar är här" sa jag och log tillbaka.

"Okej" sa hon och log.

Vi gick upp till mitt rum där Oscar satt.

"Hej Jennifer" sa Oscar och gav henne kram.

"Hej Enestad" sa hon och log till honom.

"Jennifer? Vi ska till tågstationen för att hämta Omar, följer du med?" sa jag till henne och log.

"Ja, om det är okej för er?" sa hon.

"Självklart" sa jag och Oscar i mun på varandra.

Vi gick ut till mopparna och jag hoppade på bakom Oscar. Efter ett tag var vi framme vid perrongen där tåget skulle komma. Det kom fram en massa foooers till oss och en av dem frågade om hon fick ta en bild med Jennifer också. Jennifer blev jätte generad men hon tog en bild med den lilla tjejen. Precis när vi skulle säga hejdå kom det fram en tjej till Jennifer och stampade på Jennifers fot.

"Oj förlåt" sa hon och log, sedan viskade hon "Om du inte håller dig borta från killarna så ska jag se till att du inte får ett bra liv." Jag såg hur Jennifer backade några steg, vafan var det där för skit unge? Visst jag älskar våra foooers, men om dem är riktiga foooers ska dem respektera oss.

______________

Kram Lotta!