Mitt namn är Astrid och det här är min historia.
Jag är 14 år och kommer från ett ställe utanför Uppsala. Mina föräldrar är skilda så jag bor varannan vecka med mina två små systrar. jag har en Katt och två Marsvin. I den här berättelsen kommer ni f...
Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.
Hur ska jag börja det här var svårt men det började väl 2003 alltså det året jag föddes. Men det värsta startade nog när jag började skolan. Jag har alltid blivit retad eller utstöt så länge jag kan minas så har det varit så. Men vad ska jag säga jag är van med det. Många ser mig som perfekt eller som en nörd men jag är inget av dom. Ja jag pluggar men jag måste för jag har jätte svårt i skolan. Nej jag är inte perfekt jag är inte bra på allt. Jag blir bra eller mer liknade perfekt för jag kämpar för att få det jag vill. Nu låter det typ som jag är fattig men det ska jag väl inte säga men jag kräver typ aldrig av någon att få något. Folk ser mig oftast som snäll, trevlig, omtänksam och glad. Men det är bara ett skal för att skydda det som är sår bart på insidan. Man det tar mycket av krafterna att vara det alla bestämt vem du ska vara och om du försöker vara dig själv så gör du fel. Jag vet inte riktigt vem jag är längre så man kan säga att jag är fejk men det är ju vem alla vill vem jag ska vara. Man kan väll säga att jag är en ensam varg eller har blivit en. Jag älskade att stå framför tavlan och prata men det har försvunnit nu efter alla har tryckt ner mig. Jag var självsäker och brydde mig inte om vad andra tyckte men nu är jag osäker och lever på vad andra tycker.
Så när jag började skolan så blev allt så mycket värre. Jag hade svårt att skaffa vänner så det var ett helvete. Men det värsta var en kille i min klass som retade mig och det slutade i mobbning. Han knuffade mig så jag ramlade ner på det hårda asfalten och skrapade upp min knä och började blöda. Han tog min nya mössa och slängde i lera. Det var nåra av sakerna han gjorde. Men mitt i allt det så fick jag en vän som slutade med att hon blev min bästa vän. Olivia fanns alltid där och lät ingen ta mig i från henne. Efter har berättat för läraren om vad som hänt så fick jag gå och prata med kuratorn. Men det hjälpte inte som 6 åring pris börjat skolan så visste jag inte vad jag skulle göra men det slutade ganska bra en då han byte skola. Så började det om med nya personer det var som en ond cirkel.
