Save me

ten

Jag satt i soffan med en kopp te i handen och hörde låset vridas om och blev genast gladare. Oscar!
Jag sprang ut i hallen men stannade direkt.

"Hej där Felix. Det var inte igår."
Mannen som stod framför mig har jag inte sett på flera år. Mannen framför mig ville jag inte träffa heller.

"Vad gör du här och hur fick du nyckeln hit?" Jag stod kvar som förstenad.

"Jag är din pappa felix, tror du inte att jag borde ha en kopia till din lägenhet?" Han skrattade känslokallt och gick närmare mig.

"Vad gör du här och vad vill du mig. Du har besöksförbud." Jag stod kvar på min plats, förstenad, arg, besviken. Jag kände doften av alkohol. Ännu bättre.

"Jag vill höra en ursäkt. Jag vill höra dig be om ursäkt till mig för att ha dödat din egen mor! Jag vill ha en ursäkt till varför du går runt och ligger med massa killar. Du äcklar din familj!" Jag hann inte ta in alla ord han sa innan jag kände ett slag rakt i magen.

Han matade på slag som aldrig förr, knuffade omkull mig och sparkade. Efter minuter som kändes som år kände jag hur han var borta. Jag kisade mot dörren som var öppen, som han troligen hade sprungit ut från. Jag kände hur allt blev svart.