Save me

eight

Vi satt nu på hans balkong. Oscars balkong. Han skulle berätta. Eller han skulle förklara för mig varför han har betett sig som en idiot. Varför han lämnade mig.

"Felix jag är så ledsen för det som hände. Jag har bara varit så kär...tills idag." Han fick tårar i ögonen och jag vart orolig. Jag satt bara och kollade på honom. Väntade på att han skulle fortsätta.

"Felicia lämnade mig efter att jag stod upp för dig...hon var en idiot och jag är så ledsen för att jag inte märkte det innan det var försent."
Jag kollade förvirrat på honom.

"Hon var ute efter att förstöra dig. Ute efter att förstöra vår vänskap och jag var blind så jag hann inte se det tidigare. När hon sa att hon var glad för att du och jag inte pratade längre förstod jag. Jag förklarade för henne att jag inte tänker lämna dig felix vilket resulterade i att hon lämnade mig..."

Jag var stum. Jag visste inte vad jag skulle tycka så det blev en svag nickning till svar. Vad ska jag göra? Vad ska jag svara? Jag behövde inte göra något innan jag ställde mig upp då jag såg att Oscar ställde sig och gick fram till mig. Han la sina armar runt mig och vi stod och kramades i en evighet. Vi släppte kramen och höll om varandra och kollade ut mot stockholms gator.

Oscar bodde så fint. Man såg solnedgången och en stor park härifrån. Man hörde musik från oscars högtalare innanför lägenheten. Det vart en välvt mysig stund.

"Jag gillar dig Felix. Jag gillar dig så mycket. Vill du äta middag med mig imorgon?"

Jag vände mig mot Oscar och log.
Jag log så mycket och nickade till svar.

Oscar tog sina fingrar under min haka och böjde sig försiktigt fram. Våra läppar möttes i en passionerad kyss.

"Fyfan vad jag tycker om dig Oscar."
-------
:)))))