Syster till Ogge Molander

Lämna mig inte❤️

-Inte Natalie, viskade Josefine.

-Vi måste tyvärr gå in nu, sa jag.

Vi gick in. Felix såg jätterädd ut,

-Hon kommer döda er, sa Felix panikslaget.

-Nej, Hon kommer inte döda oss, sa jag.

'Omars perspektiv'

Vi var snart framme.

-Om jag släpper av er vid sjukhuset så åker jag hem till mig och packar, sa Mickis.

Jag nickade.

-Älskar dig, viskade Mira.

-Älskar dig med, viskade jag tillbaka.

Efter 1 timme var vi framme.

-Ring när vi ska åka, sa Mickis och åkte.

Vi gick till disken på BB-avdelningen.

-Hej, vilka söker ni?? Frågade en. Kvinna.

-Josefine Molander och Oscar Enestad, svarade jag.

Hon sa numret på rummet och vi började gå.

-Omar, allt kommer att gå bra, sa Mira. Hon hade sett att jag var nervös.

-Jag saknar mamma, sa jag och grät.

-Shh, sa Mira och kramade mig.

'Josefines perspektiv'

-Jag går och äter, sa Daff och gick.

Jag låg i sängen och killarna satt på varsin stol. Kat höll i Eve. Plötsligt öppnades dörren och Omar och Mira klev in.

-Omar, sa killarna och kramade om honom.

Man såg att han hade gråtit.

-Jag ska bo kvar i huset och Mickis kommer bo med mig, sa Omar.

-----------------------------------------

Nu kommer jag hoppa fram ett halvår.

------------------------------------------

#ett halvår senare#

Jag klädde på Evelina.

-JOSSAN, KOMMER DU?!?! Ropade Oscar.

Jag tog Eve och gick till hallen.

-Eve, va snäll på farmor och farfar nu, sa jag.

Eve började skratta. Jag räckte över Evelina till dom och dom åkte.

Mamma hade flyttat härifrån och Ogge och jag fick huset. Vi skulle uppleva allt när jag träffade killarna för första gången. Vi gick dit och mötes av killarna. Vi gick in.

-Där hade vi en myshög, sa Omar.

-Vi slängde i dig i poolen, sa Ogge.

Jag tittade på Felix. Han kom närmare och viskade.

-Tänk för 1 år sen, viskade han.

Han fattade vad han menade. Han menade med att vi låg med varann för 1 år sen. Vi gick upp och såg att rummen var kvar.

-Mitt rum, sa jag.

Jag tittade på Felix då och då.

-Josefine, får jag prata med dig?? Frågade Oscar.

Jag nickade. Jag stängde dörren till mitt rum.

-Vad är det?? Frågade jag.

-Du stirrar på Felix hela tiden, sa Oscar.

-Och?? Sa jag.

-Har du känslor kvar för honom?? Frågade Oscar.

-Neej, jag älskar bara dig, svarade jag.

-Jag ser att du älskar honom, sa Oscar.

-Men... hann jag säga.

-JAG VET ATT DU ÄLSKAR FELIX, SLUTA LJUG!!!!! Skrek Oscar.

Jag började gråta.

-Men jag älskar bara dig, grät jag.

-SLUTA LJUG!! Skrek Oscar.

Jag bara grät mer.

-JAG STICKER NU, TA HAND OM DIN JÄVLA DOTTER, SÄKERT INTE MITT BARN!!!! Skrek Oscar och sprang ut.

'Felix perspektiv'

Oscar sprang från Josefines rum och sprang ut. Inne i rummet satt Josefine och grät.

-Vad har hänt?? Frågade jag och kramade om henne.

-Han tror att jag fortfarande älskar dig och att barnet inte är hans, grät Josefine.