Dör på insidan (KMEK Del 2)

"Vet du hur man kör en sån här?"

Våra skuggor rör sig snabbt och smidigt mellan lägenhetshusen. Det är mörkt och många gatlyktor är avstängda här för att spara pengar åt kommunen eller nått. Det är bara en fördel för oss förstås då vi måste vara osedda. Det här är dom jävla drogernas fel, vi har ju blivit helt vrickade. "Dev, har du hittat något vettigt än?" viskar jag även fast det är helt tomt på gatan. Han göt bara en gest om att följa honom längst med gatan. Jag ser vart detta är på väg när vi följt gatan ner till en bensinmack. Aldrig. Detta kan inte gå nått annat än fel. "Kom!" väser Devlin och sätter sig bakom en parkerad hyrbil som står parkerad utanför macken. "Devlin!" Han försvinner bort och rusar mot en långtradare som står parkerad, gissar på att chaffisen är på toa eller nått. När jag ser Dev klättra in i hytten springer jag fort som fan mot lastbilen och ilsket skrik viskar "Devlin! Vafan håller du på med!? Har du tappat skallen eller!?" Jag hade fan tänkt mig at vi skulle sno en skruttig jävla bil men nej en jävla lastbil hade han i tankarna.Lite småirriterad kollar han på mig innan han drar in mig i hytten med. Det stank rök, doftgranar och ingrodd svett, Det låg gamla tomma kaffemuggar överallt. Som tur är fanns det två säten så jag fick krypa över Dev så smidigt jag bara kunde. Bakom oss fans en säng liknande sak där jag antar chauffören sover när han reser långt. "Vet du hur man kör en sån här?" frågar han och börjar tjuvkoppla. Jag kollar på honom som att han är dum i huvudet, vilket han för övrigt är right now. "Eeeh NEJ! Vafan tror du?" Han blänger på mig "Det kan väll inte vara så jävla svårt." muttrar han innan motorn ger ifrån sig ett högt brummande ljud och hytten börjar vibrera. Fuck.

"Well shit." mumlar Dev och ser en aning chokad ut. "Jag var fan orolig att det inte skulle funka." säger han glatt och tittar på mig. "Kom igen nu tristan! Sluta var så jävla nojig."

"Dev, om du inte märkt det så snor vi en fucking långtradare." Han flinar mot mig och jag bara skakar på huvudet och ler. "Jävla galning." skrattar jag. "Kör nu för fan innan han kommer!" Devlin ler och gör som jag säger, greppar ratten, kör långsamt ut i rondellen och ut iväg på motorvägen. Om jag ska bara ärlig så behärskade han den ganska bra, även om det var lite svajigt. Jag skulle ljuga om jag säger att jag inte var nervös, för jag höll på att skita ner mig. Gasen gick i bott och Devlin skrattade och nästan studsade i sitt säte. "Är du nöjd nu? Har du fått din kick än?" frågar jag och ser åt hans håll. "Om jag har!" svarar han och ler mot mig. "Kom här." mumlar han och drar in mig i en djup kyss. Jag drar mig lite undan, fortare än vad jag egentligen önskat. "Ögonen på vägen" varnar jag. Devlin flinar lite innan han ger mig en snabb puss för att sedan sätta blicken på vägen igen.

När vi kört ett tag och lekt med lastbilens radio stannar vi på en rastplats. Dev rycker fram sin ryggsäck som låg bakom sätet. Han rotar ett tag tills han får upp det han söker. Jag antar att hans lilla kick av att sno lastbilen försvunnit. En liten påse med vitt pulver. Jag svär Devlin du blir min undergång. Han lägger upp i fem slarvigt gjorda linjer längst fram vid rutan. Med en ihoprullad pappersbit suger han upp lite av pulvret i näsan. Hans pupiller försvann bak i skallen och hans huvud ramlade bakåt i säten. "Fyyyyfan asså. Du måste testa Tristan. Han räcker över påsen och pappersrullen. Samma som Dev gjorde nyligen lägger jag upp fem linjer och tänker en sista gång innan även jag drar in mig det kristall liknande pulvret genom näsan, och fan vad det sved. "Aaaah... fan vad det svider." skrattar jag och håller ena fingret för näsborren. "Man vänjer sig." säger han och har sina ögon slutna. "Bara så du vet blir jag ganska ofta aggressiv när jag tar kokain." förklarade han allvarligt. "Bäst du passar dig Trisse!" skojar han och jag skakar bara på huvudet åt smeknamnet han gett mig. Från allvarlig till skämtsam till allvarlig igen kollar han på mig. "Vem va den där bitchen du dansade med förresten?" Jag tittar upp mot honom frågande. "På tvillingarnas fest?" säger han som att det vore det självklaraste på jorden. "Bell." svarade jag snabbt. Dev kollade på mig med en blick som sa 'Jahaa fortsätt...' Jag suckar och förklarar så snabbt jag kan. "Det är mitt ex, hon ville bara dansa.. Jag kunde inte säga nej då hon blev förkrossad när jag gjorde slut... Vem va tjejen du var med då?" frågar jag med en aning sarkasm i rösten. Inget svar får jag utan Devlin stirrar ut genom sidofönstret.

Vi satt så ett bra tag, tysta och bara tog in situationen. Det är inte varje dag man sitter mitt i natten i en snodd långtradare, mitt ute i ingenstans och snortar kokain. Radion är på låg volym och jag hör en textrad som fick min uppmärksamhet lite extra. "Sjung för mig igen, mitt hjärta tyst. I mitt land får man inte va förmer, det här är Sverige och vi gråter aldrig mer. Det finns inga ord. Låten gav denna händelse det lilla extra om ni förstår vad jag menar. Jag fick en underbar känsla av att jag var lycklig. Flummig men lycklig. Om det bara regnat nu hade det varit perfekt.

"Tristan?" en hand håller om min hand och ruskar lätt. "Hm..?" svarar jag lite lätt vimsig. "Är du där? Trodde du fick nån psykos eller nått, du bara stirrade ut genom rutan. Har pratat med en vägg typ." småskrattar Dev. Vi blir tysta igen och jag känner hur Devlin stirrar på mig. Jag kikar på honom i backspegeln. Bilarna som åker förbi ger en stråle av ljust som snabbt sveper förbi hans perfekta ansikte. "Vad?" frågar jag mjukt och ler nog en aning fånigt. Jag kan se att han justerar lite på sig i sätet och jag vänder mig om för att möta honom. Hans pupiller är enorma och hans ögon ser nästan svarta, när han sträcker sig mot mig skakar hans hand kraftigt. Själv är jag likblek i ansiktet och även jag har förstorade pupiller. Devlins fingertoppar vidrör min lätt i ansiktet. Vad är det med honom och alltid röra mig i ansiktet egentligen? Jag fnissar till av tanken och jag får en frågande blick. "Du har alltid tassarna i ansiktet på mig." småskrattar jag. "Ditt ansikte är perfekt. Till och med mer perfekt än mitt." flinar han och drar pekfingret över min överläpp. Han fortsätter sedan försiktigt stryker han det över mitt sår och upp i mitt hår där han tar ett hårt grepp. Han lutar sig in mot min nacke och andas in ett djupt andetag. "Du är likblek." mumlar han så hans läppar vibrerar mot mun hud. "Du borde skaffa fler sådana här." mumlar han igen och kysser min tatuerade nacke. Hastigt lägger jag min ena hand på hans axel. Hans läppar smyger längst med min känsliga hud som ett spöke och jag tror jag blir galen. "Sluta teasa." morrar jag varnande och jag känner hur Dev ler. Han ger sig inte så jag knuffar honom hastigt tillbaka och klättrar från mitt säte till hans och placerar mig gränsle över honom. Innan jag hungrigt attackerar hans läppar ser jag hans förvånade blick. Mina händer har ett stenhårt grepp om hans hoodie samtidigt som våra läppar rör sig perfekt mot varandra. Dom tappar dock kontakten då jag rörde mina höfter en aning, med flit såklart för att teasa lite tillbaka. Devlins reaktion blev då att han pressade hela sin rygg mot sätet och stönade högt. Hans händer tar ett snabbt och stadigt grepp om min midja. Hans höfter fick en snabb takt och jag känner hur jag stutsar, även hytten rör sig vilket får dom där jävla doftgranarna att svaja.. Mina byxor blir mer och mer tighta och jag känner hur Devlin är stenhård. Medans vi äter upp varandra inser jag ganska snabbt hur det blinkar blåa ljus i ögonvrån. Hastigt vände jag min om för att se bättre när jag inser. "Fuck." Devlin lutar sig för att se bättre ut genom rutan. "Ut." säger han bara och sliter åt sig sin väska. Vi båda hoppar ut ur hytten och hör på sirenerna att polisjävlarna är nära. "Ditåt." Pekar han och vi springer mot skogen som ligger alldeles intill. Vafan där satt vi i en stulen lastbil, höga som hus och typ torrknulla så kommer fucking snuten. När vi trodde att vi skulle hinna in bland träden innan snuten såg oss hör vi dörrar som smäller igen och en mansröst som skriker. "POLISEN, STANNA!"

Hej alla!!! Sjukt taggad över att släppa detta kapitel! Har jobbat hårt med att få ihop alla kapitel!  Hoppas ni tycker om det puss!!!