Efter några sekunder började bandet rulla och jag såg med fasa på tandkrämstuberna som sakta men säkert närmade sig. Jag tog ett djupt andetag och tog upp den första korken. När en tub kom tog jag upp den, skruvade på korken och lät den fortsätta vidare. Långsamt och rytmiskt. Tub efter tub, timme efter timme. Jag sjönk in i någon slags rytmisk dvala där timmarna bara rullade på. Tillslut slutade jag i princip att tänka utan bara gjorde, gjorde och gjorde... Jag misstänkte att det hade gått flera timmar när jag för första gången insåg vad som höll på att hända. Jag ryckte till och blinkade frenetiskt med ögonen. Jag ruskade på huvudet och gäspade stort. Med ett djupt andetag antog jag att mitt sömnlika tillstånd berodde på koncentrationssvårigheter. Jag bestämde mig för att göra något åt det, och alltså börja koncentrera mig. Det gick väl sådär.
Någon timme senare vaknade jag. Misslyckandet var ett faktum. Trots intensiva försök till koncentration hade det inte fungerat. Jag skulle flyttas ned. Ett steg närmare döden, ett steg längre bort från "friheten".
En man med vit uniform gick snabbt fram mot mig och meddelade om nedflyttningen - "Unge rebell, 19270, du är härmed en del av läger nr 9 och kommer tillämpas en ny hyresrätt. Var vänlig, plocka ihop dina tillhörigheter och infinn dig inom 20 minuter på stora torget." Sen gick han. Bara sådär.
Here I come, tänkte jag, dags för nian.
Kort del, vad föredrar ni? Korta eller långa kapitel?
Feedback behövs alltid, tack❤️
ESTÁS LEYENDO
Rebellerna
Ficción GeneralÅret var 2227. Regimen hade all makt och människorna var uppdelade i två delar; Överklassen - Regimens arbetare och Rebellerna - de som inte kunde lyda order. Jag var en rebell. Att vara rebell betydde tortyr, att leva på ett läger med ett enda sy...