Half Blood {svenskt}

Kap 5

>•Flashback•<

Jag måste prata med dig Rebecca'' sa Jeff med en skakig och nervös röst.

''Okej, om vad'' muttrade jag med en bestämt röst.

''Kom bara'' sa han och drog med mig ut ut rummet.

Det slog gnistor om oss och jag kände mig så glad tillsammans med han.

*Nej, inte bra jag får inte bli kär i en varulv* tänkte jag

Han drog ut mig.

>•Slut På Flashback•<

Rebecca's Pov

Jeff drog ut mig.

''Vad'' muttrade jag.

''Bara för att ödet bestämde att du skulle bli min mate så betyder det inte att jag inte kan döda dig'' sa jeff med en arg ton.

Jag nickade långsamt och kände mig helt bruten, som en qvist.

''Förresten, Jag avvisar dig'' skrek han.

Jag kände hur benen vek sig under mig och hur tårarna trängde fram. Jag landade på knäna och det kändes som om att han bankat ett hål i mitt bröst. Jag ställde mig upp och såg in i hans gröna ögon. Jag såg sorgen och ångern i hans ögon men ignorerade den. Jag började springa. Jag vet inte var men jag sprang bara. Tillslut kom jag ut och sprang in i skogen. Jag stannade och pustade ut men började springa när jag hörde Jj skrika på Jeff.

Jag hamnade tillslut vid en liten väg. jag var så utmattad att jag bara föll ihop och svimmade.

Jag vaknade upp och såg in i två stora bruna ögon.

''Eeekkk... mannen du skräms'' sa jag till främlingen

Han skrockade lågt och log.

''Äntligen vaknar du, du har 'sovit' i en timme nu. Jag såg dig falla ihop och tvär nitade bilen därborta'' sa han och pekade på en röd Ferrari.

''Ooohh... en Ferrari'' sa jag sluddrigt.

Allt blev svart och jag somnade av utmattning.

''''

Heeej!

Vet att det blev kort men ville lägga ut något.

Ville bara säga TACK till @tuvagard som fick mig att fortsätta med denna storyn ♥️

Tackar mina Bebizzzar ✨

//Rebecca🍀