D/n perspektiv:
”Men kom igen d/n, det har ju varit din dröm från första början.” sa Jas från andra sidan sängen.
Vi hade precis kommit in på ämnet dans. Det finns verkligen inte ord till att beskriva hur mycket jag älskar det. Det är som att så fort jag börjar dansa försvinner precis allt. Alla problem bara försvinner och jag förlorar mig i dansens värld.
”Problemet är den att de bästa företagen ligger i Stockholm och om jag skulle komma in på någon betyder det att jag måste flytta från allt och alla jag älskar.” svarade jag.
”Det behöver du inte alls göra, du kommer inte slippa undan mig i alla fall om du tror det.”
”Vad menar du?” frågade jag.
”Du tror väl inte du ska få åka själv va? Jag kommer flytta med dig om du fick chansen även om du vill det eller inte!” sa hon
”Du är helt verkligen den bästa vännen man kan ha.”
”Det vet jag väl” svarade hon sarkastiskt tillbaka.
”Men du jag fick ett sms av mamma nyss och hon ville att jag skulle komma hem nu för det är skola imorgon.”
”Okej men då syns vi imorgon!” sa jag
”Japp det gör vi, hejdå.” sa Jas när vi kom fram till dörren.
”Hejdå.”
Jag gick upp på mitt rum igen en stund för att kunna förbereda mig på att fråga mamma och pappa.
När jag varit där uppe en stund så hörde jag att de satt i vardagsrummet för tv:n slogs på.
När jag gick ner för trappan var min enda tanke
”Hur ska jag få mamma och pappa att gå med på detta?!”
$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$
Hej! Det kanske inte blev en så bra start men jag hoppas ni kommer gilla den! Rösta gärna och kommentera vad ni tycker och om ni har några tips på fortsättning! 5 röster för nästa kapitell// Ida.:)
DU LIEST GERADE
It all feels like a dream (a swedish the fooo fanfic)
FanfictionD/n är en 15 årig tjej som bor i Skåne. Hon älskar att dansa och har gjort det ända från början. Hon har brun-blont hår och gröna ögon. Hon är inte smal och inte tjock så mitt i mellan någonstans. Hon är en ganska vanlig tjej som vågar säga ifrån me...
