Kapitel 52

3.7K 87 10
                                    

• Sjukhuset •

Dan's Pers

Jag skulle precis gå på planet och skulle åka till kontoret tills min mobilen vibrerade.
'' Ja det är Danny '. Svarade jag.
'' Dan det är Omar, Diana behöver dig nu, vi är i sjukhuset '. Hörde jag Omar säga i luren.
'' Va ? Vad har hänt ?? '. Frågade jag oroligt och vände mig om direkt för att gå till min bil.
'' Lång historia, jag berättar när du kommer tillbaka och Felix behöver också dig '. Sa Omar oroligt.
'' Vaddå ? är inte hans föräldrar där ? '. Frågade jag och öppnade bildörren.
'' Neej, han vill inte att hans föräldrar ska vara här. Han vill att Diana ska träffa hans föräldrar efter du vet, den dagen '. Viskade Omar lågt.
Åhh nej... Det här är inte heller bra.
'' Okej men jag kommer om en halv '. Sa jag och jag la på, ringde till min assistens om att hon skulle ta hand om allt åt mig så länge.
Efter en halv timme var jag framme och gick till disken och frågade om vilken rum Diana låg på.
'' Precis här åt höger sedan rak fram '. Svarade hon som satt bakom disken och jag gick snabbt dit.
Jag såg hur de alla satt och deppade. Ett fönster är sönderkrossad, Felix ligger på soffan och det verkar som att han sover med hörlurar på.
'' Hey vad har hänt ? '. Frågade jag oroligt.
'' Jag vet faktiskt inte vad som hände '. Sa Oscar och sucka.
'' Va vad menar du ? '. Frågade jag.
'' Låt mig förklara '. Sa Felix som satte sig upp från soffan, hans ögon var helt svullna och röd sprängda.

Dianas Pers

Jag vaknar helt plötsligt från en mardröm men den här drömmen var annorlunda, jag drömde om Zac och dem där tjejerna. Något var med dem och dem har något med allt det här att göra. Jag ser en sköterska komma in.
'' Hej Diana, Hur mår du ? '. Frågar hon.
Jag skulle svara men inte ett ord kom från min mun och jag satt blickstilla, jag kan inte röra mig ! Men min mun rör sig men jag kan inte prata. Jag kan iallafall blinka och röra på mina fingrar. Det här som händer mig är inte något man kan förklara som logic utan som magi, nu fattar jag... den dära jävla Zac är en jävla trollkarl. Fitta också. Om jag inte kan prata hur ska jag kunna förklara för någon vad de ska göra, de måste hitta antingen en trollkarl eller häxa som kan bryta förtrollningen.
'' Oj, den här bieffekten har jag aldrig sett '. Sa hon och la fram någon slags apparat med bokstäver på.
'' Använd den här, du skriver vad du vill säga så kommer den här apparaten säga precis som du vill '. Sa hon och log.
'' Hur länge har jag varit här ? '. Frågade jag med hjälp av apparaten.
'' I ca 3 timmar nu '. Svarade hon.
'' Kan jag få träffa mina vänner ? '. Skrev jag och den sa de jag ville säga.
Jag trodde att jag inte ens skulle kunna säga de jag ville men vad bra att hon gav mig den hära saken.
'' Ja självklart '. Sa sköterskan och gick ut från rummet.
Jag var rädd inombords, tänk om jag blir så här paralyserad förevig... jag vill inte det. Dörren öppnades långsamt och in kommer Felix.
'' Hej sötnos, hur mår du ? '. Frågar han och sätter sig bredvid mig.
'' Jag är paralyserad, vad tror du ? '. Skrev jag och log.
Han skratta men hans leende försvann direkt.
'' Jag trodde att jag hade förlorat dig ... ' . Sa han lågt och kramade mig. Jag älskar hans kramar, önskar att jag kunde krama honom tillbaka.
'' Jag är ledsen... '. Sa Felix lågt i mitt öra.
'' Kan du vända mitt huvud mot dig ? '. Frågade jag och han titta på mig och gjorde som jag sa.
'' Du såg också Zac va ? '. Frågade jag.
'' Ja... de andra verkade inte se honom '. Sa Felix.
'' Det är för att han är en trollkarl '. Berättade jag.
'' Va ? Är du seriös ? '. Frågade han förvånat.
'' Ja, han gjorde det här mot mig, jag och Dan har aldrig dealat eller haft något med häxor eller trollkarlar att göra. Det måste finnas en anledning '. Berättade jag.
Han började tänka och kom på något.
'' Ehh, när jag var liten så berättade min farfar om en massa häx och trollkarl berättelser, han sa även att han var en men jag trodde liksom att han skämta med mig '. Sa Felix och bet sig på läppen.
'' Din farfars fiender blev till dina, de gör förmodligen det här mot mig för att såra dig '. Sa jag.
'' För att du är mitt allt '. Fortsatte Felix.
Jag log ett lyckligt leende av det han sa, han är bara så jävla underbar.
'' Vart är din farfar ? han kanske kan bryta förtrollningen '. Sa jag.
'' Han blev mördad ... '. Sa Felix och sucka.
Det blev tyst ett tag.
'' Förlåt '. Skrev jag.
'' Nej det är lugnt '. Sa han sorgset.
'' Du behöver säga till Dan att hitta antingen en häxa, trollkarl eller Zac för bara de kan bryta sån här magi, jag kan inte göra det för jag kan inte styra mina egna. Jag kommer iallafall göra en besvärjelse då jag stryker bort mitt namn på sjukhus listan och rummet, som om jag aldrig har varit här '. Berättade jag och började få ont i fingrarna för jag behövde skriva för att säga.
'' Varför ska du ta bort dig från sjukhuset ? '. Frågade Felix.
'' Jag har fortfarande gjort flera mord.... så man kan ju säga jag är efterlyst bara de inte vet att jag är gärningsmannen ...eller kvinnan '. Sa jag.
Felix nicka långsamt och förstående. Han gillade inte att jag hade mördat flera för när man tänker på det så är han ju tillsammans med en mördare och brottsling.
'' Du måste försöka göra det här, jag kan inte hjälpa dig '. Sa jag.
'' Jag förstår, jag lovar att jag kommer att hitta någon som kan bryta förtrollningen.
Dörren smälldes och hela gänget var här. Oscar, Omar, Ogge, Natha och Dan.
'' Diana !!! '. Skrek alla samtidigt, sprang till mig och hoppade på mig.
'' Haha okej, okej, jag är glad att se er också '. Skrev jag.
'' Hej syrran '. Sa Dan och log ett glatt men också medlidande leende.
'' Ska inte du vara på jobbet ? '. Frågade jag.
'' Jo men familj är viktigare '. Sa han och vi båda log.
'' Aww syskon kärlek '. Sa Ogge.
'' Vad är det där ? '. Frågade Natha och syftade på apparaten som jag hade bredvid mig.
'' Den är till för att hon ska kunna säga det hon vill säga '. Sa Felix.
'' Ohh.... trodde inte att det var så allvarligt när sköterskan sa att du var paralyserad '. Sa Omar och såg förvånad ut.

Felix Pers

Efter att vi hälsade på Diana så gick de andra, jag och Dan stannade kvar, jag berättade det Diana berättade till mig och om Zac.
'' Jag känner en häxa faktiskt du med Diana '. Sa Dan.
'' Va ? Vem ? '. Undrade vi båda samtidigt.
'' Vanessa '. Sa han.
'' Hon försökte döda mig, tror inte att hon skulle hjälpa '. Sa jag.
'' Asså jag fattar inte att vi människor inte vet att det finns en massa häxor, trollkarlar, såna som ni vad ni nu är, vad ska komma här näst, Vampyrer och Demoner ? '. Frågade jag sarkastisk.
De båda kolla på mig och Dan kliade sig på nacken.
'' Ja du.... '. Sa han.
'' Nej du skojar... finns det vampyrer och demoner ?! Asså jag skojade bara '. Frågade jag förvånat.
'' En massa saker finns som inte kan förklara med logi '. Sa Diana.
Vi människor är efterblivna tänkte jag och sucka.
'' Ska du göra besvärjelsen ? '. Frågade jag för att glömma.
'' Ja men Dan behöver checka ut mig så jag kan göra det '. Sa Diana.
Vi gick och checkade ut henne, Diana fick en rullstol som hon kunde köra själv.
'' Handikapp '. Sa jag för att retas.
'' Fuck you '. Sa hon tillbaks och rynkade ögonbrynen.
Vi hjälpte Diana in i bilen och sedan gjorde hon besvärjelsen.

En sen kapitel men här har ni det för er som är vampyrer

Rösta och kommentera = En glad författare ♡

Fredag den 13 ~ The FoooWhere stories live. Discover now