Felskrivna siffror || Martinus Gunnarsen

14. | Avsked och nytt hus

Elise POV

Blöt vätska fyllde mina ögon, så gjorde Louise och Jacks ögon med. Idag så skulle jag flytta. Det kändes riktigt jobbigt att behöva lämna mina två allra bästavänner.
Våra minnen vi har, och nu lämnar jag de. Jack och Louise har gjort slut, Lousie trodde de skulle förstöra deras vänskap men det är samma vänskap då som nu.

Vi hade slutat skolan, å vi stod bara på skolgården och kramades. Jag kulle sakna de så mycket. Den långa stunden avslutades när min pappa kom och tutade med sin vita Volvo. Jag kände ännu mer blöt vätska rinna ner från mina kinder. Det här var sista gången jag skulle få vara med de på ett långt tag.

- Hejdå, jag älskar er sa jag och pussade de båda på kinden.
- hejdå sa de båda och började gråta.

- Hej gumman, sa pappa.
- hej. Sa jag
- Det går över, sa han och kramade om mig. Mamma kom med sin varma hand och klappade mig lätt på ryggen.

Sedan somnade jag, jag somnade och som tur var så var min irriterande bror tyst. Han satt med sin iPad och kollade på något spel. Jag sov tydligen väldigt länge. Men vaknade sedan.
Jag vaknade och kollade på min mobil som visade 16.23 med full ljusstyrka. Jag blinkade några få gånger för att vänja mig med ljuset.

- När är vi framme?
- Om två timmar är vi på flygplatsen.
- Okej, sa jag trött.
Ush två timmar kvar att sitta i bilen sedan ska vi åka flygplan, flygplans tar iaf bara lite drygt en timme så det är skönt.

Jag blev uttråkad och satte på Sveriges topplista på Spotify.
Spellistan var helt bombad med Avicii för han hade ju gått bort. Jag lyssnade och sedan somnade jag igen.

- Vi är framme barn!
Jag öppnade mina ögon långsamt och blinkade några gånger, jag såg många parkeringar och kollade höger om mig och såg min lillebror som var halvt vaken.
- Anton vakna nu, sa jag lite halvt snällt.
Han öppnade ögonen helt och tog sitt gosedjur och öppnade bildörren, samma gjorde jag.

Vi sitter på flygplanet nu. Jag är så himla pigg men jag kan ju inte direkt hoppa runt i flygplanet men det är ju bara en timme så de ska nog inte bli så jobbigt. Jag gick in på min guldiga iPhone 8 och tänkte kolla Instagram men kom på att jag hade på flygplansläge, suck.

Jag bestämde mig för att kolla ut genom fönstret och bara kolla ut bland molnen.

- Ja.. Alla passagerare vi har nu anlänt till Norge, vi kommer landa vid Norges huvudstad om cirka en kvart.

Kvarten gick och nu landade vi. Alla passagerare klappade för fullt och började sedan gå ut. Vi fick stå vid våra platser riktigt länge tills vi äntligen kunde komma ut.
Vi tog ner våra handväskor och ger ner för trappan. Jag kände en vind mot mitt hår och kollade på YR det var just nu 15° och lite vind.

- Pappa kom nu, sa Anton irriterat för att pappa hade stannat och börja prata med någon människa, som jag tror var någon gammal klasskamrat eller något.
Han höll upp handen och sa något till kvinnan och kramade om henne, sedan kom han gåendes mot oss.
- Gud va längesen det var sen jag träffade Johanna! Sa han glatt.
Mamma kollade bara på honom och brydde sig inte, så gjorde jag och Anton också. Vi gick tyst till en parkering där vi hade fått våran bil. Vi körde oss hem till vårat nya hem. Det var riktigt fint, mycket finare i verkligheten än på bild som jag hade sett.

Huset var vitt och hade en övervåning. Vårt hus nummer var en stor sjua som stog på huset sida.

- Ååh va fint, sa mamma med ett brett leende hållandes i Antons hand.
- Ja verkligen, sa pappa och kollade på mig, med blicken vad tycker du?
- Jätte fint, sa jag med ett leende.

Vi gick in i huset och möttes av en stor bred hall. Till vänster om hallen fanns en toalett och rakt på fanns vardags rummet. När man kom in i vardagsrummet till vänster var köket. Och om höger var ett stort sovrum med en dubbelsäng, som jag antar var mamma och pappas. Vid hallen så fanns en trappa också. Trappan ledde upp till fem rum. Rakt på så var första rummet det var vitt och mamma sa att de skulle vara mitt rum. Jag inspekterade det noggrant och tyckte det var stor och ytligt jag hade två fönster som stod brevid oss. Rummet brevid mig var Antons. Det var ungefär samma storlek och hade också vita väggar. Det var fint och hade ett fint stort fönster. Jag och Anton gick vidare till nästa rum som var mycket mindre än våra, de hade vita väggar och det ända som fanns där var en säng.

- Vems rum är det här, frågade Anton mamma.
- Det är bara ett gästrum till gäster som kommer hit.
Anton nickade och vi gick vidare. Det fanns en toalett brevid mitt rum. Det var ganska mitt i mellan, och hade marmor väggar (eller hur det stavas). Inget speciellt en toalett, ett badkar, en dusch och ett handfat.

Jag gick till mitt rum igen där ändas en säng fanns. Jag la mig i den och kollade Snapchat, det knackade på rummet och mamma kom in.

- Trivs du?
- Ja mamma det är jätte fint sa jag och log.
- Bra men ta och sov nu klockan är 22.00 sa hon och gick.

Jag gick in på sms, och in på min och Martinus konversation.

Jag:
22.04
Har kommit till mitt nya hus nu (:

Martinusen 🔥:
22.08
Kul (: kan vi träffas imorgon så kanske jag får se hur det ser ut? Tar med Marcus också såfall.

Jag:
22.09
Aa gör det du. Ses imorgon bye (:❤️

Martinusen🔥:
22.09
Bye ❤️
läst 22.09

956 ord wiho fett stolt jao
Rösta och kommentera (: