Kapitel 2

22 3 3
                                    

Jag drar åt mig min penna ifrån den lilla varelsens grepp. Fem små skogstroll hade beslutat sig att följa efter mig in till min engelskalektion, så nu sitter jag här och försöker att så diskret som möjligt slita tillbaka alla mina tillgångar ifrån de djävulska små kreaturen. För att vara så otroligt små saker är de väldigt svårstoppade.

Jag blickar irriterat ner på min bänk. Ett av djuren ska just börja riva sönder ett papper ur mitt anteckningsblock medans ett annat bestämmer sig för att det är kul att gå och klättra runt i mitt hår.

Jag släpper pennan jag har i min hand och smäller snabbt till den lilla varelsen vid mitt block så att den ramlar ner från bordet med ett pipigt tjut. Med andra handen tar jag ett hårt grepp om den grönbruna lilla minimänniskan med svans i mitt hår och sliter ner den mot bordet, bryr mig inte om saken kan bli skadad.
       Just som jag blivit av med dom ser jag att en ny liten sak har tagit tag i min stiftpenna och är påväg att dra ner den för bordet. Kreaturen kollar upp på mig med de där stora gröna ögonen bakom en rad långa tjocka ögonfransar. Jag sträcker mig över mot den och ska just ta tag i pennan men missar med bara några millimeter när trollet helt plötsligt snabbt backar bakåt. Utan att ha vetat hur nära kanten den stod ramlar nu det lilla djuret baklänges ner från mitt skrivbord, drar med sig min penna i fallet.

Ljudet av min penna som slår i marken ekar i det tysta klassrummet och får några elever att kolla upp från sina anteckningsblock, de tittar bort mot mig med undrade miner. Jag sträcker mig ner och får tag på min penna, den är bredvid djävuls saken som själv ligger helt still på marken, verkar ha tappat balansen lite ifrån fallet.

När jag fått tag på min penna vänder jag åter uppmärksamheten mot mitt anteckningsblock bara för att se att tre troll nu står där och leker med det och jag lovar att ett av dem vad den jag just kastade av skrivbordet för en liten stund sedan. Jag tar tag i ett av dem som just håller på att slita av sitt andra ark papper från mitt block och puttar samtidigt bort ett annat troll från att kladda med en penna på bordet.

"Sluta!", viskar jag lite tyst åt dem. Dom slutar inte och irriterat knyter jag händerna hårt för att inte skrika åt dem. Såklart glömde jag bort att jag höll i ett av trollen. Djuret piper till av att bli krossat i min hand. Jag lättar på greppet lite, känner inte riktigt för att döda den, och då biter den mig hårt i handen. "Ahja!!!", skriker jag högt och släpper den lilla pesten.

"Miss. Wattpad?", säger helt plötsligt mrs. Toulouse, min engelska lärare medan hon reser sig upp från sin stol bakom skrivbordet. "Är något fel?", hon skjuter upp glasögonen lite på näsan och kollar på mig med stränga blågråa ögon.

"Förlåt, ett troll..." Jag kollar mig runt i klassrummet. Alla elever kollar på mig. 'Ett troll bet mig'. Om jag skulle säga det skulle dom tro att jag är ännu mer galen än vad dom redan tror. "Jag menade att jag...," säger jag, försöker få bort att jag nyss nämnde troll. "Slog till en nerv," klämmer jag plötsligt ur mig.

Jag hör några elever småfnissa. Damen bakom skrivbordet verkar inte direkt så övertygad och jag ger henne ett litet fejkat leende. Med en suck skakar mrs. Toulouse lite på huvudet och sätter sig ner åter på stolen och ignorerar mig.

once upon a time there was a big donkey. He lived on the fields, just like all donkeys should. But not exactly like how all the donkeys should because he loved sitting in his tree. How he got upp, no one knows.

Trollen skrattar framför mig, höga pipiga små skratt, som en inspelning av små sångfåglar som hakat upp sig. Jag kollar mordiskt ner på dem och de alla stannar chockat upp då jag med snabba rörelser sveper de fem små kropparna av från mitt skrivbord och in i min famn. Jag tar min väska som ligger på golvet och knölar sedan ner deras små kroppar i den. De skriker skrämt till av mitt plötsligt våldsamma beteende och jag stänger med ett flin på läpparna min väska. Tack gode Gud!!!

Frankie WattpadWhere stories live. Discover now