Frankie Wattpad

Kapitel 5

Sista kapitlet!!

Grenarna drar i mitt hår, buskarna sliter i mina kläder och rötterna snurrar sig runt mina fötter. Hela skogen verkar vara emot mig när jag flåsande springer upp för backen i skogen. Ändå är jag tacksam då så trånga snår gör det svårt för besten bakom mig att ta sig fram. 

Det bränner i halsen, det värker i benen och jag kan knappt se vad som är framför mig. Leos rop har dött ut bakom mig men ljudet av tunga tassar som våldsamt slår i marken känns mycket farligare. 

Det har gått så brant uppför och jag blir tacksam när det äntligen planar ut sig och träden upphör. några ostadiga stressade steg framåt och jag ramlar framlänges. 

Hjärtat slår så hårt i bröstet att jag är rädd att det ska hoppa ut. Jag hostar och det svider i både hals och lungor.

Prassel bakom mig och jag reser mig snabbt upp för att börja springa igen. Men jag hinner inte mer än några steg innan jag inser att marken tar slut framför mig. Förfärat inser jag att jag just nu står på slutet av en klippa. En väldigt, väldigt hög klippa.

Jag vänder mig om för att hitta en ny flyktväg men stannar mitt i ett steg när jag ser Leo framför mig. Blodröda ögon stirrar på mig och den halvt bortgångna pelsen förmedlar att han just bytt skepnad. 

"Leo," min röst darrar och jag backar ett steg. Stenar rullar ner för klippan och jag kliver snabbt fram igen.

Leo står helt stilla en stund, bara stirrar på mig. Vinden viner runt omkring mig och sliter i mina kläder. Kylan biter i min hud och nu känner jag hur mycket jag faktiskt darrar.

Leo tar några snabba stora steg framåt och jag hinner inte ens att reagera innan jag känner en hand mot min hals. Ett högt tjut flyr ur min hals men stoppas när Leo klämmer åt runt halsen på mig. 

"L-leo!" lyckas jag klämma ur mig.

Leo svarar inte. Han bara stramar åt greppet runt min hals och jag försöker desperat dra in luft.

Orden vägrar lämna munnen på mig och Leos hand är för stark för att lirka upp när jag känner mina fötter lätta från marken. Jag sparkar och sprattlar så mycket jag kan men greppet om min hals lämnar inte. 

Svarta prickar börja dansa framför mitt synfält och jag stirrar livrätt in i Leos kalla röda ögon.

Vinden som viner runt omkring oss börjar tona bort och styrkan i benen försvinner. Jag försöker få ut några ord men inget kommer förbi Leos starka hand. Han stramar åt greppet ytterligare och jag kvider. Dom svarta prickarna växer sig större och blir till svarta fläckar som täcker det största av mitt synfält. Lungorna bränner nu efter luft.

Leos blodröda lysande ögon börjar bli svåra att se. De försvinner några gånger tills dom helt plötsligt försvinner utan att komma tillbaka. Allt omkring mig är borta och jag känner hur jag faller. 

Tredje persons pov

På kvällen den dagen gick nyheten runt på alla kanaler i både tv och radio. Pressen jobbade för fullt för att kunna få ut morgondagens tidning med den brinnande nyheten på förstasidan.

Folket runt om hela världen lyssnade på nyheterna när den blonda kvinnan med ett väldigt seriöst uttryck informerade att, "Frankie Wattpad, en världskänd e-bok författare avled idag. Polis har informerat att de var på plats när den sextonåriga tjejen självmant hoppade ner för en klippa." I bakgrunden kan man se på den video som filmats in genom polishelikopterns övervakningskamera.

"Familj och vänner informerar att Frankie länge har varit diagnostiserad som ostabil men att ingen riktigt visste exakt var problemet låg." Videon fortsätter spelas. En ung tjej med oranget hår stå vid kanten av en klippa, kläder alldeles för tunna för den kalla vinden. Stenar rullar ner för sluttningen hon har ryggen mot och hon bara stirrar tomt framför sig.

"Aniese Toulouse var den som kontaktade polisen över händelsen. Hon jobbar som en lärare på Frankies skola och hade sett Frankie springa upp i skogen. Hon sa, jag citerar 'Hon såg rädd och uppjagad ut, jag kände att något var fel så jag larmade'." Den unga tjejen fortsätter att bara stirra rakt framför sig, ignorerar polisens rop om att 'Stanna där hon är' och att 'inte gå någonstans'.

"Fans över hela jorden sörjer Frankies död." Några minuter till och nu har polisen börjat att skicka ner män till avsatsen-

"Flera minnesplatser har dykt upp och nyheten ligger överallt på hela internetet." -Men ingen av männen hinner fram.

"En grupp av ungdomar från Waterloos universitet i London har nu slått ihop sig och lanserat en ny app och hemsida i Frankie Wattpads namn."

Hon faller. Tjejen sluter sina ögon och faller bakåt, ut över klippans kant. 

"'Wattpad' är den nya appen där du kan både läsa och skriva dina egna böcker. Det är av ungdomar till ungdomar. Nyheten har redan över 25 miljoner användare och fortsätter att växa i snabb hastighet"

Öm... Det var det. Novellen är slut och jag hoppas att ni gillade den. Jag vet inte om ni är förvirrade eller inte, hela historien är lite konstig. Så om ni vill ha en förklaring på vad som faktist hände så kan ni kommentera och jag kommer släppa ett extra kapitel, en förklaring typ. Men om ni ar nöjda så som det är så va bra! Tack för att ni läste... Bye!

//Elsy...