•*$Alex perspektiv$*•
Det luktade gammalt hos dem, men ändå gott.
Deras inredning var gammal men fin, typ som en gammalmormor har varit inredaren men en twist på det hela.
"Fint" säger jag tillslut "tack, det var min mormors" sa Charles, jag sa ju det! Asså jag är synsk.
"Ska jag visa dig till ditt rum?" Frågade Dawn "visst"
•*$$*•
Jag la mig utmattad på sängen, liksom det är första gången på månader jag går och sånt, du vet.
"Alex! Är du hungrig!" Skrek Dawn, lite. "Visst!" Skrek jag och hoppade upp från sängen.
Jag gick sakta ner från trappan, det luktade köttbullar. Gott antar jag, minns inte redigt hur det smakar.
Jag slog mig ner vid matbordet, "ät upp" sa Dawn.
Hon tittade på mig för varje tugga som gick "är det något?" Sa jag och tittade på både Charles och Dawn, båda satt framför mig "ja, det kan man säga..." sa Dawn, man såg hur Charles slog till henne på armen "... vi är... glada att du är här" jag såg att det inte var det hon ville säga "okej"
"Ska du inte äta upp allt?" Har hon blivit min mamma nu eller? "Nej, tack för maten" jag reste mig upp och tog tallriken "jag tar den" "nej".
"Jag går upp och lägger mig!" Jag känner mig otrevlig, men. "Okej!" Dem satt och tittade på tv, jag önskade också jag hade en pojkvän.
•*$$*•
"Alex!" Viskade någon som fick mig att vakna. Jag mumlade ett mm tillbaka "jag måste berätta en sak!"
•*$$*•
Hejhej, skriv tips om ni vill att jag ska ändra något lol
YOU ARE READING
B A C K
FanfictionOBS DET HÄR ÄR UPPFÖLJAREN TILL ASS! Dog jag verkligen? Glömde han verkligen bort mig? Är jag verkligen saknad?