Thinking out loud
-Zafira-
Jag står framför min säng och kollar ner på den prydligt ihop vikta skoluniformen som består ut en vit skjorta, en jacka och en mörkröd kjol, jag verkligen hatar kjolar. Idag är första dagen i min nya skola och jag vill verkligen inte gå.Mitt huvud har fortfarande inte vant sig vid tidsskillnaden och jag kan bara falla ihop när som helst och somna för så trött är jag.
Jag byter om från pyjamas till skoluniform och kollar mig i spegeln. Skoluniformen ser inte bra ut på mig om jag ska vara ärlig eller så är det mitt blåa hår som förstör allt. Håret kammas upp i en hög toffs och jag lägger på liquid liner men inget mer.
Anne ropar åt mig att frukosten är klar och jag knackar på Livs dörr och vi båda springer ned för trappan till köket. Ashton och Anne sitter redan där och äter frukost, Anne läser tidningen och Ashton drar ut två stolar åt oss och vi sätter oss ner. Min blick kollar fort runt i rummet men jag kan inte hitta pappa.
"Var är pappa?" Frågar jag även om jag redan vet vad svaret är.
"Han åkte till jobbet lite tidigare idag." Säger Anne."Okej.." Säger jag och suckar väldigt tyst men djupt, pappa verkar alltid åka till jobbet 'lite tidigare' i sånna fall. Han åkte alltid till jobbet 'lite tidigare' även hemma i Sverige.
Jag har knappt varit är i 24 timmar så jag känner mig lite obekväm att bo här och det känns absolut inte som hemma än. Igår när jag pratade med Ashton trodde jag för ett moment att saker och ting kanske skulle bli lite annorlunda för jag kände den där lilla gnistan ut av hopp inuti mig men pappa har redan åkte till jobbet 'lite tidigare' som han brukar så jag hade nog fel.
Vi äter våran frukost i en ganska obekväm och spännd tystnad och växlar inte så många ord. Efter frukosten gör vi oss iordning och Anne offrara sig att skjutsa oss till skolan. Det är skönt att det är torsdag för då behöver jag bara gå i skolan i 2 dagar innan det redan blir helg (inte för att jag vet vad jag ska göra på helgen).
Min väska är fullproppad med saker som Ashton tvingat mig att ta med som en macka för han säger att maten är förskräkligt på skolan och en lapp med saker jag saker som är bra att veta.
Vi sätter oss i bilen och jag kan känna oron i magen och jag undrar om Liv känner samma sak. Liv är två år yngre än mig och Ashton är två år äldre så vi har olika lunch tider, klasser och raster och jag är än så länge ganska dålig på att skaffa vänner. (#4everalone) Mina tankar tänker bara det värsta som kan hända men förhoppningsvis blir det inte så.."Du är fin idag." Kommenterar Ashton med ett leende när vi sätter oss i bilen och det får mig att rodna.
"Menar du verkligen det?" Frågar jag för det som spegeln säger mig säger inte Ashton."Såklart jag menar det." Säger han och ler så där fint som bara han kan göra. "Olala.." Viskar Liv tillräckligt högt för mig att höra.
''KÄFTEN LIV!'' Säger jag och slår till henne på låret och hon gnäller till av smärta. ''Ashton har förmodligen redan en flickvän! Visst Ashton?'' Säger jag alldeles generad och kollar på Ashton som bara skrattar.
''Ja, jag har faktiskt
en flickvän.'' Säger han och jag känner en lättnad."Hur ser hon ut??" Frågar Liv som alltid vill veta allt.
"Det får ni se men hon är jättesöt o-" Mer hinner han inte säga innan Liv avbryter honom.
"Okej men om du har en flickvän varför flörtar du då med Zafira!?" Frågar Liv och ser ut som ett stort frågetecken.
"För att jag tycker att det är viktigt att folk ska veta hur fina de faktiskt är och att säga att någon är fin är inte att flörta." Svarar Ashton och Liv muttara något.

DU LIEST GERADE
Restart :: L.h (on hold forever)
FanfictionI vilket en blåhårig flicka faller för en varelse med vingar och en förlorad gloria. © Copyright 2014 SpringKid