Restart :: L.h (on hold forever)

0.4

NI SKA KUNNA LYSSNA PÅ VIDEOKLIPPET MEDAN NI LÄSER
STÄMNINGSMUSIK TYP SÅ ENJOY, ADIOS AMIGOS :-D
*
*
*
Gotta get out
-Michael-
Många ut av mina vardagar börjar med att jag försöker få min dumma digitala väckarklockan att hålla käft genom att halvt sovande försöka putta ner den från nattduksbordet(det funkar alltid ut av någon konstig anledning).
Solen träffar mitt ansikte genom fönstret på det där jobbiga bländade sättet och jag börjar öppna ögonen försiktigt men säkert. Jag gäspar sen stort och somnar om på minuten, detta är nog en ut av mina sämsta vanor.
* * * * *

Ett irriterande pipande ljud hörs från golvet och jag reser mig sömnigt upp i sängen och sträcker på armarna innan jag plockar upp min väckarklocka. Ljudet är irriterande och jag försöker ständigt få tyst på den men den slutar inte pipa, suck.

''Jävla väckarklocka.'' Muttrar jag tyst och ger upp att få tyst på den. ''Är det verkligen nödvändigt att väcka mig så tidigt?'' Säger jag till klockan inte för att den ska svara dock och vänder på den för att se vad hon är.

''FUCK KLOCKAN ÄR JU 7:30, JAG KOMMER MISSA BUSSEN.'' Nästan skriker jag i panik när jag ser siffrorna.

Med det slänger jag ifrån mig klockan som träffar golvet med en smäll och går sönder men det bryr jag mig inte om.

Bussen går 7:45, femton minuter har du på dig Michael och du kan klara det.. eller inte.

Med en konstig rörelse springer jag fram till garderoben och slänger ut den hemskt fula skoluniformen som jag måste ha på mig varje dag och nya underkläder som jag byter om till fort. Hastigt springer jag ner för trappan och försöker att inte snubbla på mina fötter som Luke brukar göra haha.

När jag kommit ner på övervåningen springer jag till köket och plockar ut, smör, skinka och mjök ur kylskåpet och brer en enkel macka till frukost.
Mamma brukar säga att frukosten är det viktigaste målet på hela dan och har tjatat om det sedan jag var 8. Hur osugen jag än är på frukost tvingar jag ändå i mig något litet varje dag för att inte göra mamma galen, det har blivit som en 'dålig fast fortfarande bra vana', jag kallar det så eftersom att jag personligen inte gillar frukost...

Jag blir klar med frukosten på bara någon minut och jag känner att jag stoppade i mig mackan lite för snabbt..
Ingen tid har jag att förlora och rusar upp på mitt rum där jag försöker hitta min läxa som ska ligga någonstans på mitt väldigt stökiga skrivbordet, jag måste verkligen städa upp den här röran snart..
Tillslut hittar jag läxan som låg under alla mina låt texter(dem måste jag också sortera) och det var svårt att förstå att jag faktiskt hittade pappret.
Jag trycker ner läxan i väskan bland de andra sakerna jag också har med mig och jag lovar att det inte kommer att finnas så mycket kvar av min läxa när jag tagit mig till skolan, a.k.a värsta stället i världen/en annan variation av helvetet.

Min klocka ligger på golvet med en sprucken skärm men visar fortfarande vad hon är och jag går fram och plockar upp den i oro om hur sprucken den verkligen är.

''Shit..'' Viskar jag och kollar på klockan, den fick en rejäl smäll och det var värre än vad jag trodde
Mamma kommer döda mig..
Det är inte meningen men när jag ser hur mycket klockan är gör jag om samma dumma sak som jag gjorde imorse när jag vaknade, slänger klockan i golvet av chock och reflex.

"BUSSEN GÅR OM 3 MINUTER, FUCK!"

Med det tar jag min väska och ruser allt jag har ned för trapporna, förbi köket och in i hallen där jag sätter på mig min svarta kängor och en jacka. Jag sliter upp dörren och bryr mig inte om att låsa den medan jag springer det fortsate jag kan till bussen.
Det är inte långt till busshållplatsen men de här 3 minuterna är det ända jag behöver för att hinna.