- Caleb! Caleb stanna!
- Varför, inget kommer ändras hon kommer aldrig älska mig! Och om hon gör det.
Han skakade på huvudet.
Så kommer hon få reda på vad jag är, vilket moster som gömmer sig i min kropp.
- Caleb, våga inte säga det! Du får INTE säga det!
- Hon kommer döma mig för att jag är en jävla blod suggare pappa. För att jag är en VAMPYR!
Peter stannade upp. Han kollade på Caleb och det såg ut som han var på väg att strypa honom.
- Nog med detta, kom nu så går vi in och äter.
Han sträckte ut handen. Men Caleb försvann förbi honom och in i huset.
Caleb satte sig vid matbordet och stirrade på sin pappa som kom efter honom.
- Ursäkta, så ska vi äta?
Peter kan verkligen rätta till saker tänkte jag och kollade på Caleb.
- Sluta be om ursäkt för mig, mumlade Caleb.
- Jag är inte så hungrig jag tar en sväng ut i skogen med Mx. Sa jag och log.
Jag började gå, bara gå. Bort från allt, jag hade till och med glömt ta Mx med mig.
Han var kvar hemma.
Mobilen ringde det va Sara, jag hade glömt att ringa tillbaka.
- Hej, svarade jag glatt
- Amanda gissa vad! Sa hon lyckligt.
- Vad berätta!
- Simon och jag är ihop!
- Jag visste det, jag sa ju att det skulle bli ni två.
Jag vände mig och för att sätta mig ner på en sten, och framför mig stod Caleb.
- Ehm, jag måste sluta puss. "klick".
YOU ARE READING
Diarie
RandomDear diarie, Fan vilket skämt! Jag, ja kalla mig för vad fan du vill tills du kommer på mitt riktiga namn. Hon, vi kallar henne för ängeln. Vi, varför skriver jag det här!? VI, hon och jag om jag ska förtydliga. Is never ever going to happen.