Vi hadde svært lite tid til å jobbe (2)

18 1 0
                                    

"Vad ska du göra i helgen da?"

Frågar jag medans vi sätter på oss skorna och våra koftor. Det är ju lite kallt ute så att man inte fryser så mycket.

Hon svara inte, hon kollar bara på Markus och Martinius som går förbi oss. Jag knäpper med fingrarna och ställer frågan igen.

"Ehmm, inget direkt"

Säger hon med en nervös blick. Jag fattar inte ens varför hon är nervös. Är det för att Markus och Martinuis har börjat i klassen? Eller är det något annat. För sen dem börja har hon inte varit sig själv.

"Vill du göra något i helgen då?"

Frågar jag och vi går ut.

"Visst, har inget annat för mig"

Säger hon som svar och vi börjar gå till den klassiska stenen som vi brukar kalla den. När vi börjar gå till den känner jag en hand på min midja. Jag vänder mig om snabbt och kollar vem det är.

Kevin. Det är skolans Fuck boy. Ingen tjej gillar honom. Han är skit snuskig. Asså jag säger inget mer än det men han är skit äcklig.

"Vad fan tror du att du håller på med!"

Ryter jag till, till honom. Han har det där vanliga peddo smilet som han alltid brukar ha.

"Vad tror du"

Säger han och jag Surt och han kollar på mig med någon konstig peddo blick.

Jag blir arg och bara puttar iväg honom. Asså fattar inte vad som är fel på honom. Jag och Rebecca går dit vi alltid brukar prata. Dezzy kommer till oss som alltid och pratar.

Plötsligt så byter Rebecca samtalsämne och börjar prata om Marckus & Martinius.

"Asså OMG, jag kan ärligt inte fatta att Marcus och Martinus har börjat i vår skola och i vår klass!"

Säger hon förvirrat och jag orkar knappt lyssna på när hon pratar om Marcus och Martinus.

Rebecca avbryts i hennes jobbiga snack om Marckus och Martinius.

"Hei"

Säger någon blygt bakom våra ryggar. Jag känner igen den där rösten med jag vet inte vem som har den, jag tror det är Martinus. Rebecca har lärt mig, typ, att Martinius har den ljusa rösten och att Marckus har lite mer mörk.

Jag, Rebecca och Dezzy vänder oss om och kollar mot dem. Jag och Martinius får direkt ögonkontakt. Han rodnar och kollar bort sen. Jag kollar mot Rebecca som förmodligen är full av lycka. När jag vänder huvudet mot henne så är hon helt röd i ansiktet.

"Vad?"

Säger jag med lite irriterad röst. Båda killarna kollar mot mig och den killen som förmodligen är Martinius rodnar igen.

"Ehmm... Du er den slags kule jenter i klassen hva vi har forstått..."

Börjar killen med tofs lite nervöst. Och jag bara kollar lite surt på dem.

"Ehmm, ja"

Säger Rebecca nervöst och kollar nervöst mot dem. Och jag kollar surt mot Rebecca som skrattar nervöst till mig.

"Vi måste dra nu!"

Säger jag lite surt och vi går ifrån dem. Varför måste dem två komma till just oss när dem kan hänga med alla andra töntarna.

Jag kollar klockan på mobilen och den är 10:55. Vi ska in 11 men jag brukar inte bry mig så mycket om jag kommer för sent. Mamma bryr sig ju ändå inte. Det är Rebecca och Dezzy som brukar mest va typ klock nördar. (Förlåt du vet vem, det är ni verkligen inte!)

Why me Martinus Gunnarsen? M.GOnde histórias criam vida. Descubra agora