Jag känner drama

Del 1, kap 6

"Perfekt", Inès andades lätt ut medans hon lade de sists detaljerna vid mitt hår.

hon hade plattat det, så att det såg rakt och sexigt ut och man kunde precis ana dem små, diskreta, röda tonerna som var färgade i mitt underhår och mina toppar.

Inès tog ett steg tillbaka och beundrade sitt egna lilla mästerverk i ett par sekunder innan hon fiskade upp en  gul, liten post-it lapp från bakfikan på hennes ljusblåa och tajta jeans. Hon nickade omedvetet för sig själv medans hon skummade igenom listan på saker som behövde fixas hos mig.

"Håret, klart, kläder håller Sandra på att fixa, parfym får du låna av mig, lena ben, check... då är det bara sminket kvar... och jag är dessutom under en tidspress. Du ska möta upp Phillip om en halvtimme", Inès pressade ihop munnen till ett hårt streck, tog ett djupt andetag och visade sedan upp en rad perfekta och vita tänder när hon log, "detta fixar jag. Du ska bli helt perfekt att Phillip kommer fråga vad jag har gömt hans flickvän någonstans, han kommer aldrig känna igen dig"

Jag himlade med ögonen och skulle precis dra ett sarkastiskt skämt med blev avbruten av Sandra som kom inrusande i hotellrummet med en påse från Faith, hennes favoritbutik.

"Jag har fixat klänningen!", pep hon och blinkade entusiastiskt, "vill ni se den?!"

Inès nickade och visade tummen upp samtidigt som hon höll på att smeta in mitt ansikte med en dagkräm som hon köpt för 400 spänn på en av de exklusiva butikerna på strandpromenaden. Min inre gudinna satt på en grå sten med benen i kors, suckade och rullade tummarna. Inès skulle bara vara för perfekt.

Slappna av lite.

Jag sneglade på Sandra men blev tillsagd att blunda av Inès, så jag kikade försiktigt genom ögonfransgallret istället och fick se en enkel svart klänning med spetskrage och öppen rygg. Min inre guddina reste sig upp, satte på sig en röd långklänning och började dansa tango. Jag drog efter andan och fick en dask på armen till svar av Inès för att jag rört på mig.

"Den är helt perfekt, Sandra. Precis så jag tänkte", sa Inès med ansiktet tätt mot mitt samtidigt som hon stadigt applicerade kolsvart eyeliner längs mitt ena ögonlock.

"Jag köpte även ett par skor", sa Sandra och jag vände chokerat på huvudet åt hennes håll.

"Du gjorde vadå?! Jag sa ju att det räckte med en klänning!"

"Rör dig inte!", fräste Inès irriterat och jag vände tillbaka huvudet mot hennes.

"om jag känner dig rätt hade du tänkt gå i antingen dina gympadojjor från Adiddas eller låna nåt från oss i sista minuten. och det andra alternativet hade inte funkat för mina skor är lite för små och Inès är lite för stora. Så dröm på babe, men du ska ha ett par egna klackar", svarade Sandra och lade handen på sin höft, "plus att du kommer älska dom. om ett par minuter sitter du ner på knä och slickar mina fötter för att jag är bäst."

"Det gör hon inte", Inès gav Sandra en varnande blick, "jag har fått henne att se ut som något annat än ett monster här medans du har shoppat loss. Vilket jag hellre gladligen skulle velar göra iställrt. Men eftersom jag är den enda som kan göra det där", hon avbröt sig och pekade på mig, "perfekt så skulle det blivit en katastrof om jag hade låtit dig sköta hennes makeover. Därför ska hon inte ligga på golvet och försöra den drottning jag har gjort henne till"

Sandra såg snopen ut för en sekund och ramlade sedan ner på golvet och vek sig av skratt. Jag fnös och knäppte med fingrarna.

"Sandra, kan du fixa något att dricka? Skynda dig, jag är törstig"