Jag vaknar av att alarmet från min mobil fyller rummet med ett irriterande pipande. Därför öppnar jag motvilligt ögonen och stänger av det. Sedan släpar jag mig upp ur sängen och in i badrummet för att ta en dusch. Vattnet känns uppfriskande mot min kropp och när jag går ut ur duschen känner jag mig mycket piggare. Så jag virar en handduk runt mig och går tillbaka till mitt rum för att ta på mig skoluniformen jag fick av Catlyn igår. Sen sminkar jag mig lätt med det jag har.
När jag är klar går jag ner för trappen till köket och ser hur Catelyn står och steker pannkakor. Doften får min mun att vattnas och jag känner att min mage börjar kurra. Vid köksbordet bredvid henne sitter redan Cooper och slänger i sig några. När hon vänder sig om och ser mig frågar hon om jag vill ha lite pannkakor innan jag går till skolan. Jag svarar med ett enkelt sure sen sätter jag mig också vid köksbordet en stol ifrån Cooper. Han tittar upp på mig i två sekunder sedan dyker han ner i sina pannkakor igen.
" Where is my dad?" frågar jag Catlyn när hon ställer ned en rykande tallrik med tre pannkakor på varandra.
" Oh he went ot work"
" Already?"
Hon nickar och jag suckar. Jag tittar ner på min frukost och börjar peta i mig lite av den första. Jag är verkligen inte sugen på mat. Jag lyckas äta upp en pannkaka men mer orkar jag inte. Cooper sitter och tittar på mina återstående pannkakor. Han ger mig en blick som säger ' Ska du äta dom där? '. Jag skakar på huvudet och skjuter tallriken åt hans håll. Han äter upp dom glupskt.
När han ätit klart så måste vi gå till skolan. Cooper visar vägen dit och snackar hela vägen dit. Jag säger inte ett ord. När vi kommer fram ser jag skolan torna upp sig. Den är enorm. Jag hade fått instruktioner om att gå in i port 3b kl nio. Klockan är 8.54 så jag går in. Cooper visar vägen till expeditionen och sedan går han iväg till sina kompisar.
Det är stort på insidan också. Expiditionen ligger rakt fram och jag går in dit.
En ganska gammal kvinna sitter bakom ett skrivbord och tittar på mig med stora ögon när jag kliver in i det lilla rummet. Det luktar billig parfym och svett här inne.
"And you are?" frågar hon ointresserat.
"Sam Eriksson, the new student", svarar jag med samma ton som hon.
Hon räcker fram en bunt papper och berättar lite om vart jag ska gå. Tydligen ska jag ha historia snart, i sal 15c. Jag får också ett kodlås till skåp 67. Därefter skickas jag ut i korridoren för att leta reda på mitt skåp. 62, 63, 64, 65, 66... och 67.
Jag lägger in min väska och kollar när jag ska ha lektion. Om fem minuter ska jag ha historia.
Det är bara några få personer i korridåren så jag bestämmer mig för att fråga en tjej som står nära om vägen.
" Excuse me, can you tell me where 15c is?" Frågar jag.
Hon vänder sig om och tittar på mig från top till tå.
" Yeah I'm going there now. Do you want company?" Säger hon glatt.
" Sure" säger jag tyst.
Vi börjar gå genom korridåren.
" I am Amelia. Are you new here?" frågar hon.
"I am Sam and yeah isn't that obvious?" säger jag.
Vi stannar utanför en trädörr och Amelia går in. Jag tar ett djupt andetag och följer efter.
Salen är full av elever med olika stilar.
" Oh right. Our new student. Hey Samantha" Frågar mannen som jag förmodar är läraren.
Jag nickar som ett hej.
" Um where are you from?"
" Sweden" säger jag kort.
" alright. cool. You can take the seat beside Amelia." säger han när han förstår att jag inte vill prata mer.
Jag sätter mig på den ända lediga platsen bredvid tjejen som visade mig hit.
Hon ger mig ett uppmuntrande leende och lektionen sätts igång.
...........................
Efter en tråkig och svår historie lektion och en nästan tråkigare matte lektion är det dags för dagens höjdpunkt. Lunch.
Amelia och jag har många gemensamma lektioner och hon var faktiskt okej att vara med.
Jag tar en bricka och ställer mig i kön efter Amelia. Det blev spagetti med köttfärssås.
När vi sätter oss vid ett tomt bord undrar jag om hon inte har några andra vänner att vara med men jag låter det ämnet vara för nu.
Amelia har ett stort lass av spaggetti på sin tallrik och börjar sleva i sig.
Plötsligt ropar en röst:
"Amelia are you sure you should eat that much?"
Amelia slutar äta och lägger ner besticken.
" I think I'm done " säger hon lågt. Jag hör att hon är nära till gråten.
Jag letar med blicken efter personen som ropat det och mina ögon fastnar på en tjej klädd i rosa som sitter skrattandes vid ett bord fullt av folk.
Varje skola har en sådan person som är populär och utnyttjar sin 'makt' genom att mobba andra och få dom att känna sig värdelösa. Jag vänder mig mot Amelia igen och frågar vem det är.
" That is Addison, The popular hot girl "
" was it her who shouted?"
" Yeah she does that all the time. But I am use to it" Säger hon och tittar ner i bordet.
" No that is not fair" Säger jag och ställer mig upp. Jag styr mina steg mot Addison.
" Let her be. She eats how much she wants because she is not fat" Jag tar en kort paus och tittar ner på hennes mage som tittar ut under en magtröja. " Like somebody else"
Addison ser på mig med ögon kokande av ilska.
" What did you say?" säger hon mellan tänderna.
" You heard me" svarar jag och vänder mig om för att gå. När jag kommer tillbaka till amelia så ser hon skräckslagen ut.
" You should not have done that" säger hon.
" I am not afraid of her."
" You should be"
............................
Sorry för kort kapiten men vi hoppas att du gillar det. ;) / Bella och Elin <3
YOU ARE READING
Forever Yours || Luke Hemmings
FanfictionAtt flytta till Australien var både det bästa och sämsta jag någonsin gjort. Men han fanns där och räddade mig. " Du har räddat mig två gånger, två gånger för mycket. Jag vill gottgöra men det finns ingenting jag kan göra. Jag bara faller... Faller...