( Till er som läste min förra bok, "Du är min mandy Moore" här är min nya bok! Hoppas ni gillar den<3)
>>
Du vet när man är ny i staden, eller för den delen ny i Sverige.
Man känner ingen, har ingen koll på någonting, allt är nytt, ditt hem är nytt, flyttkartonger överallt, huset är kaos, din brorsa är och super varje helg, är borta om dagarna så att du behöver sköta hela huset själv, men det värsta är.
Du är ny i skolan...
Så nu står jag här, mitt i gången av min nya skola, och har ingen jävla aning om vart jag ska. Att bara ta sig hit var en utmaning, att ta sig hemifrån till skolan i en stad du inte känner till var väll inte så lekande lätt som jag trodde. Min brorsa Emil kunde såklart inte köra mig hit av nån jävla anledning så förvirrade lilla jag virrade runt i storstan här på Stockholms gator 07:15 en månad för att hitta till min nya skola. En jävla utmaning.
Korridoren är i full gång, elever springer vars och tvärs, slänger riktigt äckliga bitchblickar mot en. Men vad förväntar jag mig, jag är ny. Det så kallade "utsatts offret"
För att inte se ut som en idiot här i gången tar jag upp min mobil för att i största sannolikhet hitta mitt schema. Som jag tror jag tog kort på hemma.
När jag läser att jag ska till sal B9 kollar jag förvirrat upp och möter en killes blick som går förbi mig med ett litet gang bakom sig. Hans blick är bestämd vilket gör mig lite smått obekväm, men av någon anledning sliter han aldrig bort blicken från mig. Stelt, okej gå nu...
Lättare sagt en gjort har jag äntligen hittat till rätt klassrum tror jag. En lätt väldigt väldigt tyst knackning på dörren är vad jag gör och en gestalt där inifrån ser ut att röra sig mot dörren. Den slåss upp och jag möter en proppfullt klassrum med elever och en glad lärare framför mig.
" Heej, du måste vara den nya tjejen?" Frågar läraren mig, jag nickar en stel osäker nickning till svar och hon välkomnar mig in. När jag kommer in är alla blickar vända mot mig och jag ber till gud att läraren kan säga något snart.
" Du kan sätta dig längst bak i högra hörnet där" säger hon till mig som jag har för mig heter Monica.
Jag slår mig ner och lyssnar på den väldigt ointressanta genomgången hon ska ha om religon, och nästintill håller på att somna för att det är så tråkigt. Bra start.
Plötsligt slås dörren upp och in kommer fyra något andfådda killar, ena killen är ju inte vem som helst utan han som jag såg i korridoren.
" Dante ni är sena" säger läraren med en bestämd och faktiskt lite arg ton i rösten. Killen som är den blonda snubben svarar inte utan går istället mot mig, alla blickar följer vart han rör sig och plötsligt stannar han framför mig.
" Flytta på dig" nästan ryter han åt mig, klassrummet är knäpptyst, nästan så att man kan höra en synål falla från taket ner i marken.
" Absolut inte" svarar jag kaxigt,varför fan ska jag flytta på mig? Sätt dig nån annan stans liksom, jag sitter redan här så visa lire respekt grabben.
" Vad sa du nyss?" Frågar han mig med en gnutta chockerad röst, jag himlar endast med ögonen då jag blir väldigt triggad åt hans extremt kaxiga attityd.
" Jag behöver inte upprepa mig"
" Flytta. På. Dig" säger han bestämt, men lilla du.
" Ge mig en förklaring till varför?"
" Eh, kanske för att det är min plats?" Säger han och höjer ena ögonbrynet åt mig.
" Men grabben, vad jag vet går vi inte i 3:an och har bestämda platser, så slå dig ner på stolen bredvid mig eller stå upp. Välj själv" meningen jag precis yttra verkade hela klassen tycka var rolig så alla brister ut i ett litet tyst garv, jag ler lite åt mina ordval som jag stolt sa till lillen som kollar riktigt argt på mig. Hans lilla gang finns inte som stöttning då dem är normala och har satt sig ner, men denna lilla plutt verkar inte fatta.
" Lilla gubben jag skiter fullständigt i om du valt detta som din egna plats" fortsätter jag då han fortfarande står med en fast spänd blick i mig, till slut drar han ut stolen bredvid mig med en smäll och slår sig ner. **Host host** stolt.
" Fyfan vad du kommer skämmas" viskar han intill mitt öra. Hans ord får mig endast att fnysa till och lektionen fortsätter. Boring.
Efter tre ointressanta lektioner är det tydligen lunch, jag som inte har några vänner slår mig ner vid ett runt bord som verkar tomt och börjar äta på min macka då skolmaten inte hade något värst gott att erbjuda.
Instagram och snapchat var inte så värst aktiva, men plötsligt får jag ett sms.
Emil: 12:32
Kommer hem typ 02:00 inatt, du får köpa egen mat om du vill och fixa gärna lite grann hemma.
Jag ska precis svara ett 'okej' men långt hinner jag inte förens jag känner en kall vätska hällas över hela mig. Snabbt for jag upp i luften och ser den här äckliga, eller äckliga är fel ord. Då han är riktigt attraherande, killen stå och hånflina åt mig. För att han precis hällt en cola över mig, hela matsalen börjar skratta åt händelsen. Jag kollar förstört på killen framför mig innan jag springer iväg in på toan, helt ner dränkt i cola.
Flera färgglada ord kommer ur min mun på vägen till toan, snabbt låser jag in mig och brister ut i tårar.
Vilken jävla idiot.
_____________________________
Heeeeej!!! Här är första kapitlet på min nya bok om Dante<3
Min förra bok " Du är min mandy Moore"
Är precis avslutad så jag börjar på ett nytt kapitel! Hade varit så så så så såå kul om ni vill fortsätts läsa!
Ig: __hovahtakeovah__
Rösta gärna<3
