~Maya's perspektiv~
Jag satt uppe på slottets tak. Jag grät. Jag förstod ingeting. Jag var rädd. Varför skulle just jag få vingar och bli en ängel när alla andra hatar mig. Mina lärare, mamma, klasskompisar. Jag orkade inte mer. Ångesten tog över och jag ville bara falla ner från taket. Med sorgen, med mitt liv. Jag gjorde mig redo för att hoppa. Allt i mitt liv var fel. Mina föräldrar, mina kompisar Allt! Jag stod ett tag sen hoppade jag. Först tänkte jag att vingarna skulle rädda mig men jag störtade ner mot jorden. Med en duns nuddade jag jorden och det sista jag kände var smärta.
~Devin's perspektiv~
Jag letatde efter Maya. Jåg såg en skepnad störta ner mot jorden. "Maya"skrek jag. Men hon hörde inte. Jag skyndade mig till en sjukängel. "Hjälp, Maya har hoppat från taket och störtar ner mot jorden". Sjukängln skyndade sig ut snabbt. Vi stod där ute men vi såg inte henne. Allt var kaos. Rädslan spred sig i kroppen. Vi gick tillbaka till det vita fina huset där alla sjukänglar bodde. Vi gick in och jag befan mig i ett vitt rum. Det fanns vita möbler där och jag satte mig i en vit soffa. Allt var vitt. Jag satt och tänkte på Maya. Jag märkte inte när en arme kom in. "Vi ska leta" sa de. Jag nickade och log. "Du kan gå till slottet så länge"
YOU ARE READING
Angels
FantasySpring tänker jag. Spring! Tårarna kom och jag kunde inte hålla de inne. Jag hade lämnat sjukhuset snabbt och bara sprang. Det var som en mardröm den ända personen som förstod mig hade dött. Jag kunde inte lita på någon annan. Det sista hon sa var...
