12 Juni, idag är dagen jag tar studenten. Jag sitter just nu vid mitt sminkbord och sminkar mig lite enkelt. Klockan är just nu 07:08 och vi har champagne-frukost klockan 07:30 hos en kille i min klass. Elise ska komma och hämta mig ungefär 07:15 och sedan ska vi plocka upp Nelly och därefter åker vi tre till Lukas, där champagne-frukosten ska hållas. Jag har på mig en ganska enkel vit klänning just nu men jag ska hem sen emellan och byta om innan vi ska på flaket. Jag har också på mig min studentmössa på huvudet det står mitt namn, Maja Adolfsson.
Klockan blir kvart över sju och Elise står utanför mitt hus. Jag säger hejdå till min mamma Katarina, min pappa Daniel och min lillasyster Astrid och går ut till Elise.
"Heej gumman är du taggad?"säger hon och ger mig en kram.
"Jaa såklart är du?"
Hon nickar ivrigt och vi åker för att hämta Nelly. Vi är som vanligt lite sena så alla har redan kommit till Lukas när vi kommer fram och på något sätt får hela våran klass med 28 personer plats i Lukas trädgård. Vi sitter och pratar och äter frukost och dricker champagne i säkert en timme innan det är dags att dela ut "Klassens.." titlarna. Elise vinner ju såklart klassens killtjusare. Jag tror ju seriöst att hon har varit tillsammans med varenda kille som går i våran klass. Jag får självklart priset som klassens tidsoptimist och det kan jag verkligen förstå meningen i.
När champagne-frukosten är avslutad åker vi till skolan för att ha fotografering och det går hyfsat snabbt. Efter det ska vi till aulan där det ska hållas lite tal och sånt. Inne i aulan slutar det med att typ hela klassen sitter och gråter av de fina talen. Efter talen är det då dags för utspringet och efter det ska jag hem och ha någon sorts mottagning hemma hos mig för släkt och familj.
Efter mat, presentöppning och fika med nära och kära ska jag byta om och sedan ska jag till flaket. Jag hade verkligen önskat att man fick göra den här dagen om och om igen men det kan man ju tyvärr inte. När vi hoppat av flaket skulle vi tydligen alla ut så vi går till närmsta bar och har det bara fett kul.
Jag hade bestämt mig för att inte dricka alldeles för mycket men det gick sådär så nu när klockan är 02:12 går jag ut och sätter mig på stenmuren utanför. Då hör jag en bekant röst.
"Maja?" Jag tittar upp och möter Dantes blåa ögon.
"Hej Dante" säger jag och ler. Han tittar på mig så länge att jag nästan blir obekväm. Han får syn på min studentmössa.
"Har du tagit studenten idag?" jag nickar som svar.
"Grattis" säger han och drar in mig i en kram.
"Tack" svarar jag osäkert. Varför blir jag typ nervös när jag är i närheten av Dante? Jag har ju bara träffat honom två-tre gånger. Jag tittar upp och ser att Elise kommer mot mig med någon kille med sig.
"Majaa, jag drar hem nuu klarar du dig?" Jag skrattar inombords åt att hon nästan alltid gick hem med någon kille efter krogen. Jag nickar.
"Jag kan följa henne hem" säger Dante plötsligt.
"okej" säger Elise och sedan går hon och den där kille iväg.
"Tack men du behöver inte följa mig, Dante"
"Men jag vill det"
"Alltså allvarligt det är bara två hållplatser till mig"
"försöker du bli av med mig eller?" frågar han.
"Nej då verkligen inte"
"Bra då följer jag dig" säger han och jag himlar med ögonen.
Vi går mot busshåll platsen i tystnad och sätter oss bredvid varandra på den lilla bänken. Jag märker att jag nästan börjar skaka för att jag fryser så mycket och det verkar Dante också märka. Han tar av sig sin hoodie och ger den till mig.
"Nu kommer ju du frysa" säger jag och tittar in i hans vackra ögon.
"Jag överlever" säger han och ler mot mig.
"Tack" säger jag sedan när jag satt på mig tröjan.
Bussen rullar in men av någon anledning finns det inga sittplatser så vi står upp i mitten av bussen. Den stannar väldigt tvärt när vi kommit till min hållplats så jag lyckas såklart trilla mot Dante. Han tar emot mig och nu står vi plötsligt väldigt nära varandra och tittar in i varandras ögon. Jag viker sedan av blicken och går ut från bussen. Jag kommer hem och slänger mig i min säng så tyst jag kan och tar sedan upp min mobil. Jag skickar iväg en snap till Dante. "Tack frö att du följde mig hem" skriver jag och får svar nästan direkt. "Ingen orsak<3" Jag ler och tittar ner på min över kropp som är klädd i Dantes ljusgråa trasher hoodie. Jag drar in ett andetag av den och känner den välbekanta doften av Dante och någonstans där somnar jag.
YOU ARE READING
jag kommer alltid sjunga ditt namn - Dante Lindhe
FanfictionVad händer när Maja flyttar till Stockholm och hon träffar på typ den snyggaste kille hon någonsin sett? Vad händer när hon får känslor för en av Sveriges största artister?