Zombie world

kapitel 5

Love's perspektiv

Jag har inte varit hemma på en hel dag och jag har inte heller tänkt på att åka hem idag. Men jag bara vet inte vad jag ska göra ifall jag ser henne, ska jag låssas som ingenting? Ska jag berätta? Ska jag inte berätta? Kommer mamma och pappa ens berätta det till henne? Så det jag har tänkt att göra är att stanna hos min bästa vän Diego som råkar vara Felix store brorsa så jag får bara hoppas på att Eli inte är där.

Bussen stannar och jag hoppar av från den innan jag börjar röra mig mot Diegos hus. Solen har täckts av molnen och lukten av att det ska regna när som helst dyker upp så jag börjar gå snabbare och till slut är jag framme. Egentligen tar det inte så lång tid att gå från busstationen hem till Diego max 2 minuter. Jag knackar på dörren och hör hur Bandit börjar skälla som en galning vilket får mig att le och strax därefter öppnas dörren.

"Eyy vad händer bror" Säger Diego när han inser vem det är och gör en bro hug som jag gladligen tar emot.

"Snackar om det sen men är det okej ifall jag slaggar hos dig i några dagar?" Frågar jag och jag kan se hur han blir lite orolig.

"Såklart, vi drar ner till mitt rum och chillar där" Säger han innan han börjar gå och sen ner för trappan.

Jag tar av mig mina skor och går ner för trapporna som leder till deras källare. Visst vissa kanske tycker att det är äckligt att bo i en källare men när man bor i ett hus och den har en källare är det självaste drömmen. För 1. Man kan göra vad man vill utan att någon hör 2. Ett helt plan som bara är dit och 3. Det är skit mysigt.

Han slänger sig på sin säng medans jag sätter mig på soffan och en lätt suck lämnar mina läppar.

"Så vad är det som händer? Och ljug inte för att jag kan se att det är något som inte stämmer" Säger han lugnt och det är knappast som att jag tänker ljuga för honom, vi har ju vuxit upp med varandra i princip och vi berättar allt för varandra.

"Är Felix hemma?" Frågar jag då jag helst föredrar att han inte är hemma för vem vet han kanske kommer ner och hör vad vi snackar om och då är det verkligen kört. För Eli och Felix berättar allt för varandra precis som Diego och jag.

"Ne-" Är det ända han hinner säga innan vi hör en stor duns och det låter som att något rullar ner från trappan så vi går ut från Diegos rum och in mot vardagsrummet (som sagt att bo i en källare är det bästa som finns och det är ännu bättre ifall det är stort och dom har en jävligt stor källare) och det vi ser får oss att garva sönder.

Det var Bandit som hade snubblat eller något så han rullade ner från trappan. Han är så himla klumpig att det är sjukt men han verkade inte få ont då han börja hoppa runt mig och Diego.

"Asså Bandit är lika klumpig som när han var en liten valp" Skrattar jag fram och Diego börjar nicka men det roliga tar snabbt slut då jag kommer på varför jag ens kom hit från början.

"Men du nu får du ta och berätta det som har hänt" Säger Diego och vi går tillbaks till hans rum.

"Det var det jag hade tänkt att göra" Svarar jag tillbaks och han tittar på mig för att visa att han vill att jag ska fortsätta. Men precis när jag ska öppna min mun för att fortsätta så avbryter han mig.

"Och nej Felix är inte hemma han stack ut och han verkade riktigt jävla sur"

"Precis när jag tänkte berätta så avbryter du bara mig herregud men ska jag berätta eller?" Skrattar jag löst.

"Föööööööörlåt da men go on" Säger han och låssas vara sur men blir seriös kort efter.

"Okej det är så här" Börjar jag innan jag suckar igen men fortsätter direkt efter.