Tied Love ➸ Harry Styles (sv) ✔

Kapitel 8

"If I were a stop light, I'd turn red everytime you passed by, just so I could stare at you a bit longer." Han log förväntades medan jag höjde på ögonbrynet och skakade på huvudet

"That one was horrible" "Oh come on, it was cute" Påstod han och log stort, och visade hans söta skrattgropar. Jag log av synen innan jag skakade på huvudet "If a guy on the street would say that to me, I'd slap him" Harry tittade nästan skrämt på mig "You are not gonna hit me, are you?" "If the next line is better, then no" Han nickade förståendes och gjorde ifrån sig ett tänkande ljus innan han pratade "You're single. I'm single. Coincidence? I think not." Han blinkade med ena ögat på slutat, vilket fick mig att rodna och tittade ner i mitt knä "Aaww, you're blushing. I'll take that like it was a good line" Jag rodnade ännu mera "Wait, this line is good... Do you have the time?" Jg nickade innan jag drog upp min mobil, och tittade på klockan, och kina ögon fördubblades när jag såg att den var tolv "Harry, it's tw..." "No, I mean the time to write down your number?" Jag himlade med ögonen "Cheesy" Han ryckte på axlarna "But it's twelve" Han tittade förvånat på mig "Seriously?" Jag nickade "Well oops..." Mumlade han innan han började ta av tallrikarna som var kvar på bordet och la dom i diskhon. Jag tog det ända som var kvar på bordet, min tallrik och jag gick och lämnade den i diskhon innan jag gick förbi Harry för att gå till mitt rum "Wait" Jg vände mig ommmot Harry "Eh, can I have your number? You know, if anything happens..." "I can't text or call from here anyways, so why?" "Yes you can, I mean up here" Jag höjde ögonbrynen "Really?" "Yeah, just not from the basement" Jag drog upp min mobil och såg att jag hade tre tappar, eller vad man nu kallar det. "Yeah, you can have my number then" Berättade jag innan jag vände mig om med ryggen mot Harry i mina egna tankar av vad jag kunde göra nu med mobilen. "Hey, there is something wrong with my phone" Jag rynkade pannan innan jag bände mig om "What do you mean?" "It still doesn't have your number in it"

Jag låg i sängen, vred och vände på mig. Jag var så kall, den var runt två, det har gått två timmar sedan jag gick och la mig ungefär. Jag suckade och satte mig upp i sängen, såg min mobil på sängbordet bredvid. Då kom jag ihåg att jag har täckning. Snabbt tog jag mobilen, och satte mig upp, och gick in på den. 59 missade samtal 47 meddelanden. Jag suckade och låste upp mobilen, och knappade snabbt in 911, och ringde. "991 what's your emergency" Jag flämtade till högt "I am kidnapped, and I don't know where I am!" "Name?" "Olivia Johnsson" Nu var det tjejens tur att flämta till "Olivia Johnsson? Are you alive?!" Jag himlade med ögonen, varför skulle hon fråga om jag var vid liv när hon pratade med mig "Yes, please help me! I know one of the kidnappers name, Har..." Jag avbröts av ett högt pipande, och jag tittade ner på mobilen. Jag stönade när jag såg att jag hade för lite pengar. Men det kanske räckte till ett sms? Jag gick in på Emelies och min konversation. Jag brydde mig inte ens om att läsa alla 21 meddelanden hon skickat, jag bara skickade ett snabbt 'Emelie! I am kidnapped, I don't know where I am, but I am alive! I get food and stuff so don't worry about me! Call the police or anything!" Jag skickade iväg det och hörde sedan en knackning på dörren, som fick mig att frysa till "Olivia?" Han öppnade långsamt dörren och såg mig sitta upp i sängen med mobilen i handen. "What are you doing?" Jag ignorerade det faktum att han bara hade underkläder innan jag harklade mig "Ehm, I couldn't sleep, so I started playing games on my phone..." Mumlade jag tyst innan jag låste mobilen och la den bredvid "Why can't you sleep?" "I am cold..." Mumlade jag ut, och han log "Want me to warm you?" Jag nickade, kunde inte tacka nej till det. Han gick bort till sängen och la sig sedan ner, vilket jag också gjorde bredvid honom, och han la armen runt mig tajt. Jag log då hans kroppsvärme började värma mig, och försökte ännu en gång ignorera hans få kläder. Han la täcket över mig bättre och pussade mig på kinden "Good night, Olivia" Mumlade han tyst bredvid mig "Good night, Harry"

"Good morning, baby" Även fast det var morgon, och jag precis hade vaknat, lyckades jag ändå rodna stort vid smeknamnet. "Good morning...harry" Mumlade jag tyst då jag inte kunde komma på något smeknamn. Han skrattade tyst innannhan placerade en mjuk puss i min nacke "Did you have any dreams?" Jag skakade på huvudet och vände mig mot honom, för att få se hans vackra ansikte, med det där charmiga leendet och de underbara gröna ögonen. "Nope, you?" Han skakade på huvudet innan han lutade sig fram för att fortsätta pussa på mig. I ansiktet, överallt förutom på munnen, bara för att retas. Jag var fortfarande i tankarna om smeknamnet han gett mig och försökte nästan desperat komma på något att kalla honom "Curly" Mumlade jag plötsligt ut, och han rynkade pannan och tittade mig i ögonen "What?" "That will be my nickname for you, because you have curly hair" Jag drog en hand igenom hans hår och hans rynkade panna utbyttes mot ett leende "Then your other nickname will be straight" Jag skakade på huvudet direkt när ordet lämnade hans mun "Doesn't sound the same, huh?" Jag skakade ännu en gång på huvudet med ett leende, och han lutade sig in och började kyssa mig. Jag var för svag för att avbryta kyssen, så jag besvarade den. Inte för att jag var svag, utan för att hqn gjorde mig det. Plötsligt öppnades dörren och vi både slutade genast att kyssas och tittade snabbt mot dörren. Där stod en brunhårig kille som tittade på oss med stora ögon, och ett väldigt förvånat ansiktsuttryck. Toby.