kapitel 2

149 7 0
                                    

Med osäkra steg klev jag in i den stora byggnaden som nu var min skola. Jag möttes direkt av ett tiotal elever som stod direkt vid ingången. Några pratade med varandra,några kysstes och några såg ut att bråka. Jag gick snabbt förbi de och fortsatte längst med de långa korridoren. Jag hade fått en karta över skolbyggnaderna skickad med posten för några dagar sedan så jag letade upp skolreceptionen genom att titta på den.

Efter ungefär tio minuter med en sur gubbe hade jag fått min skåpnyckel, schema och ett provschema. Gubben i receptionen hade varit riktigt otrevlig och allmänt sur. Jag försökte skaka av mig irritationen jag fått från gubben när jag gick med snabba steg genom korridoren mot mitt skåp.

När jag kom fram till väggen fylld med ljusblå skåp letade jag reda på mitt, skåp nr 234. Jag tog upp den lilla nyckeln ur bakfickan och tryckte försiktigt in den i låset. Ett klick hördes och skåpet gled upp med ett knarrande ljud. Jag hängde upp min ryggsäck och lade in mössan på en av hyllorna. Sedan tittade jag på schemat. Första lektionen var alltså I mitt så kallade "hem klass rum" där vi skulle träffa våra mentorer osv. Jag följde min lilla karta och var snart framme vid en dörr där Det stod "Rum 123". Jag hade alltså kommit rätt.

När jag försiktigt öppnade dörren fick jag allas blickar på mig. Jag hörde hur alla började viska och kolla åt mitt håll.

" Hejsan du måste vara Melinda Sjöström? Har jag rätt?" Sa en kvinna i kanske 40 års åldern. Hennes blonda hår var klippt i en kort page och hennes blåa ögon lyste vänligt mot mig.

" japp, det är jag det"

" välkommen till våran klass Melinda, hoppas du ska trivas här"sa kvinnan som presenterade sig som Gunilla.

"Det finns en ledig plats där nere, bredvid Oscar. Du kan sätta dig där"

Jag kollade runt i klassrummet och fann det lediga bänk som Gunilla pratade om. Längst ner i hörnet stod den och på en av stolarna satt en kille. Han hade en röd snapback på huvudet och en vit hoddie täckte hans överkropp. Han såg faktiskt ganska så bra ut, iallafall på det här avståndet. Jag gick med snabba steg bort mot bänken och satte mig ner på den tomma stolen bredvid Oscar.

"Hej jag heter Oscar,Men du kan kalla mig Ogge"

FallingWhere stories live. Discover now