Falling

Kapitel 7

Oscar parkerade smidigt mopeden på den lilla parkeringsplatsen som var avsedd för mopeder. Jag släppte mitt krampaktiga grepp om hans midja och klev av mopeden. Alla som stod nära parkeringen kollade konstigt på mig .Det var inte trevliga blickar utan mest "Vad gör nykomligngen på Ogge Molanders moped". Jag kollade surt tillbaka på de och gick tillsammans med Oscar in i skolan. Jag styrde stegen direkt mot mitt skåp och tog ut mappen där mitt engelska material fanns. Jag stoppade ner pennan i bakfickan och stängde igen skåpet.

"Du brukar inte åka moped så ofta va?" Oscars röst fick mig att hoppa till och jag skakade på huvudet åt hans fråga.

"Jag kände det, för jag höll på att kvävas av dina armar"

"Oj förlåt" sa ja och kollad generat ner på mappen i min famn.

"Det är lugnt" svarade Oscar med ett charmigt leende.

Efter mitt och Oscars, ganska pinsamma samtalfrån mitt håll sett, gick jag till mitt klassrum. Vi hade 2 timmars extra engelska just idag för vi hade ett viktigt prov nästa vecka. Plötsligt plingade min mobil till och jag plockade diskret upp den ur bakfickan.

 Från: Oscar skickat 10.29

Ät lunch med mig!  

Till: Oscar skickat 10.30

Som du vill kapten ;)

När jag skickat klart meddelandet till Oscar följde jag strömmen ut ur klassrummet. När jag kommit till mitt skåp såg jag en mycket bekant rygg som lutade sig mot väggen. Jag gick imot skåpet och låste snabbt upp det och slängde in mappen.  Jag låste sedan skåpet och gick bort till Oscar. 

"Hejsan" sa jag ganska högt och min röst fick Oscar att hoppa till.

"Oh, hej" sa en förskräckt Oscar som fortfarande var skärrad av min höjda röst.

"Ska vi gå och äta eller?"

"Ja, det blir bra"

Vi gick genom korridoren i tystnad. Plötsligt sprakade det till i skolans högtalar system och en mansröst hördes. 

"SO lektionerna under eftermiddagen är inställda för samtliga klasser, de klasser som det berör har alltså hål och slutar för dagen" sa Rektorn innan han stängde av mikrofonen med ett durrande ljud.

"Fan vad najs" sa Ogge samtidigt som han sträckte upp handen i en high five mot mig. Jag besvarade hans hand gest och skrattade åt hans reaktion.

"Vi kanske kan gå hem till mig och äta nånting? Om du vill alltså, eller du kanske vill äta skolmaten?" sa jag skämtsamt till Oscar.

" Vi behöver inte gå hem till dig, vi kan åka hem till dig" sa Oscar med ett busigt flin.

" Försten ut till mopeden vinner"