"Hoppas ni hade en trevlig flygtur. Bla bla bla.. Hoppas ni flyger hos oss igen. Bla bla bla. Var vänliga ta ert bagage." Säger flygvärdinnan.
Det tar inte många sekunder innan hela befolkningen i flygplanet stormar ut. Jag sträcker mig efter min väska som är uppe på en hylla. Men av misstag råkar jag hasa ner väskan i huvudet på nån.
"Oj shit sorry."
"Det är okej." Flinar en kille. Han har mörkt hår.
"Säker?"
"Aa visst." Säger han återigen med sin göteborska.
Vi går av flygplanet och jag kan inte låta bli att tänka på hans snygghet.
Jag flinar åt min tanke och fortsätter in på flygplatsen för att ta mitt bandage. Vi tar vårt bagage och går sedan in i en liten affär på flygplatsen för att köpa en korv.
"En grillad varmkorv och en cola tack." Säger jag till killen i kassan.
"Visst, det blir 20 kronor." Säger han.
Jag ska precis ge han tjugolappen när jag märker nåt. Han har en helgrön tröja på sig.
Min 7:e regel på listan:
Lita aldrig på folk som är klädda i grönt.
(Lång historia, tar det nån annan gång.)
Jag tittar på hans gröna tröja och han märker det. Han kollar frågandes på mig.
"Kostade det inte 15 kronor?" Säger jag skeptiskt utan att släppa blicken från hans tröja.
"Ehm.. Jo.. Jag menar 15 kronor." Harklar han fram.
Precis vad jag trodde.
Otroligt.
Jag ger honom 15 kronor och går sedan iväg nöjt.
Håll alltid fast vi dina regler, det gör livet lättare.
----------
Sorry för kort kapitel! Btw, fattar ni vem killen var? ;)
Vill ni att jag ska fortsätta med denna "bok"? Lämna gärna en kommentar/vote.
Hejdå!
YOU ARE READING
Samanthas regler (tfc)
Fanfiction• Ät inte nåt rött. • Slå inte folk. • För ingen förtjänar det. • Förutom alla puckon. • Bli inte kär i badboys. Osv. osv. osv. Samantha, 15, och hennes familj flyttar till Stockholm och behovet för regler blir starkare än nånsin. Reglerna är hennes...
