Samanthas regler (tfc)

Kapitel 5 - Jag vill bli blond

*Piip*

*piiip*

*PIIIP*

Ilsket slår jag till den j*vla väckarklockan med en kraft som leder till att den flyger in i väggen.

Åh, det är skola idag.

Första skoldagen.

Det betyder bara en sak:

Första intrycket.

Åh, första intrycket är såå viktigt. Det betyder typ ALLT. Man visar för sin nya skola vem man är, och hur man kommer att framstå. Min 9:de regel i regelboken:

Tänk alltid på första intrycket när det gäller att träffa nya människor.

Jag kliver upp ur sängen och går mot badrummet. Jag borstar tänderna, sminkar mig lite lätt och klär sedan på mig.

-----

"Vi är i god tid." Säger mamma när vi sitter i bilen påväg mot den nya skolan.

"Bra." Mumlar jag tyst. Mamma märker att jag låter nedstämd i rösten.

"Vad är det gumman?" Frågar hon.

"Inget.. Det är bara det att.. Uhm.." Jag tittar på Hanna som sitter bredvid mig. "Det är bara det att det är jobbigt att se exakt likadan ut som någon annan. Folk kommer förväxla oss."

"Jag vill inte heller se ut som dig men du får gilla läget." Mumlar Hanna.

"Va inte så lättstött Hanna." Säger mamma.

"Förresten kan jag inte hjälpa att ni är tvillingar. Folk lär sig med tiden att se skillnad på er." Fortsätter mamma.

"Inte änns du kan se skillnad på oss." Mumlar Hanna.

Mamma och Hanna fortsätter att tjafsa med varandra tills jag avbryter dem.

"Jag vill bli blond." Säger jag uppriktigt.

"Va?" Säger mamma och Hanna i kör.

"Ja, jag vill inte se exakt likadan ut som Hanna. Hon kan behålla det kastanjebruna håret så blir jag blondin." Fortsätter jag.

"Nej Sam, jag tycker inte att d-"

"Men jag vill det!" Skriker jag.

"Igår sa du att blondiner var korkade." Säger Hanna.

Jag låtsas som att jag inte hörde henne.

-------

Lektionen börjar om 5 minuter. Enligt schemat ska jag ha historia och Hanna ska ha matte. Men jag har en känsla av att jag vill att folk ska tro att jag är en blondin. Asså jag menar, om jag bleker håret imorgon har dem ju ändå sett mig brunhårig och då tror dom inte att jag är en äkta blodin när jag har blekt det. Men dem kanske inte hinner se mig brunhårig?

Tänk om..

Tänk om jag skulle skynda mig och bleka mitt hår hos frisören nu?

Utan att tänka, som alltid rusar jag iväg mot bussen. 10 minuter senare sitter jag hos frisören.

"Helblond eller?"Frågar frisören när hon ska hälla i blekningsmedlet i mitt hår.

"Japp." Säger jag glatt.

Sedan sitter jag i 40 minuter medan håret bleks och tänker på vilken baddas jag är.

Jag skolkade.

Jag måste komma till nästa lektion iallafall.

Plötsligt slår det mig. Jag har brytit mot min egna regel.

Skolka inte.

Dessutom har jag en till regel:

Bryt inte mot reglerna.

Då har jag brytit två regler.

Dessutom har skolan en regel om att man inte får skolka.

Då har jag brytit 3 regel.

"Jäkel päkel." Mumlar jag tyst.