Älska mig/ kärlek/ the fooo fanfiction

Kapitel 1

Hannas perspektiv
Jag vaknar av att solen lyser starkt på mina ögon. Jag känner doften av alkohol, och jag börjar nysa. Jag vill inte gå till skolan, och jag vill inte vara hemma heller. Jag tittar på klockan.
'Det är en halvtimme kvar tills jag börjar' skrek jag. Jag sprang till garderoben, och tog på mig ett par svarta jeans, och en vanlig vit stickad tröja. Jag borstade mitt ganska långa hår, och borstade tänderna. Jag struntade i sminket idag, så jag inte skulle komma försent. Jag sprang ner för trappen och stannade på sista trappsteget och tittade upp. Pappa står framför mig och tittar konstigt på mig.
'Vart ska du' sa han.
'Jag ska till skolan, vad ser det ut som'
'Du tar inte ton till mig en gång till. Fattar du' skrek han.
'J ja' sa jag lite rädd. Pappa flyttade på sig. Jag gick ner för det sista trappsteget, och tog på mig mina vita converse. Jag fick springa till skolan eftersom jag hade missat bussen. När jag var vid skolan kände jag hur min rädsla börja komma. Jag vill inte träffa på Jonny och hans gäng. Dom står säkert och väntar tills jag ska komma. Jag tog ett djupt andetag och gick in i skolan. Det var fullproppat med elever, och dom pratade hur högt som helst. När jag gick in så hörde jag någon säga
'Hon kommer nu' och det vart knäpptyst, alla stirrade på mig, och jag fick några bitch blickar från några tjejer i min klass. Jag gick med snabba steg till mitt skåp. Jag hoppades att jag inte skulle träffa på Jonny, men jag hade fel. Där gick han med sitt gäng påväg hitåt. Jag tog matteboken eftersom vi skulle ha matte på första lektionen, och låste mitt skåp så fort. Jag sprang så fort jag kunde, men dom hann i fatt mig. Jonny tog tag i mig och kasta mig i golvet. Jag reste mig upp sakta, och nu stot jag mittemot Jonny. Jonny flinade ondskefullt och öppnade nu munnen för att prata.
'Så hur mår lilla Hanna idag då' sa han och fortsatte flina. Jag svarade inte, istället spottade jag honom rakt i ansiktet, och sprang därifrån. När jag kom till klassrummet, så öppnade jag dörren men ingen var där, det var svart överallt och jag såg inget. När jag skulle tända lampan så satt någon sin hand för min mun. Jag fick panik, jag visste inte vad jag skulle göra. Jag kände hur jag fick svårt att andas och mina ögon började vattnas. När han/hon äntligen tog bort sin hand så tappade jag balansen och föll ner på golvet. När han/hon äntligen tände lampan, såg jag att det var Pontus. Han är inte min bästa vän precis men han var snäll mot mig.
Pontus perspektiv
Jag såg att det rann ner tårar från Hannas kind, det gjorde ont att se henne ledsen. Jag satte mig på knäna framför henne och började krama henne.
'Förlåt Hanna det var inte meningen att du skulle gråta. Jag ville bara skoja med dig'
'Det är lugnt' sa hon ganska svagt. Det ringde in, Hanna och jag gick och satte oss vid våra platser och väntade på att alla andra skulle komma in i klassrummet. När lektionen var slut så gick jag till mitt skåp och hämtade allt jag behövde. Sen gick jag till engelskan.
Hannas perspektiv
När skoldagen var slut skulle jag gå till mitt skåp och lämna mina böcker. När jag låste mitt skåp vart jag upptryckt mot skåpen, och den person vände på mig så jag såg vem det var. Jonny, Rasmus, Kalle och Jonas och Wille.
'Man spottar inte i ansiktet på mig, det kommer du få ångra' skrek Jonny. Jag kände hur rädslan steg inuti mig. Jag ser Pontus stå och titta på mig, varför hjälper han inte mig, jag är i knipa och han hjälper mig inte. Jag kände hur det forsade ner tårar på mig.
'Är lilla Hanna ledsen. Stackars liten' sa Jonny och hånflina åt mig.
'Du kommer gråta ännu mer snart' sa Rasmus.
'Kom här Pontus, du skulle ju göra det. Du lovade oss' sa Kalle. Det kan inte vara sant, det kan inte vara sant. Pontus kom närmare och närmare.
'Gör det nu då' så Jonny. Pontus tittade djupt i mina ögon, han gjorde en som jag tror betyder förlåt-mig. Jag var inte beredd på vad han skulle göra. När jag minst anade det så var Pontus hårda knytnäve i min mage. Jonny släppte ner mig på marken, och Rasmus sparkade mig i magen, och allt blev svart.

HOPPAS NI GILLADE MITT FÖRSTA KAPITEL
SES