Mitt bästa misstag (the fooo fanfic)

kapitel 1

Kapitel 1

”Vad flinar du för?” skrattar Felix och åt mig men jag ger honom bara ett busigt flin tillbaka. ”Elin!” skrattar han lite högre då jag inte svarar utan gör bara ett halvt försök till att resa mig upp istället men han drar snabbt ner mig i sängen hans säng igen.

”Vet du vilken dag det är idag?” skrattar jag och Felix tar snabbt upp sin ena hand och rufsar försiktigt om i mitt hår.

”Vara-med-Felix-hela-dagen-dagen!” skrattar han och flyttar nu ner sina händer till min midja där han låter dom vila. Försiktigt reser jag mig lite halvt upp ur sängen igen och det varma täcket glider direkt av min nakna överkropp.

”Nej dummer.” skrattar jag och lutar mig lätt emot den kalla väggen bakom min rygg. ”Den 13 juli.”

”Och?” frågar Felix förvirrat och ger mig en misstänksam blick.

”Och...” börjar jag gör en paus för att se om Felix kommit på det än. ”Det är...” jag gör ännu en paus och ger killen med morgonrufset på huvudet en förhoppningsfull blick.

”164 dagar kvar till julafton...?” Felix gör ett halvt försök till en gissning och jag suckar högt åt hans dåliga försök. ”116 dagar kvar till min födelsedag...?” han gör en ny gissning och jag skrattar lågt för mig själv.

”Håller du koll på sånt?” han ger mig ett gulligt litet flin innan sträcker sig över mig för att nå sin keps som ligger slängd på andra sidan av sängen.

”Du vet...” mumlar han och flinar. ”Det är ju inte så långt kvar, bäst du börjar leta efter den perfekta presenten. Du vill ju inte paja din pojkväns förhoppningar.” flinar han och flyttar sig lite närmar mig så att våra lår pressas emot varandra. Snabbt trycker han ner det röda kepsen på hans väldiga morgonrufs och på vissa sidor vägrar hårslingorna stanna kvar under kepsen och letar sig därför ut och spretar åt alla håll och kanter.

”Och du vill inte paja din flickväns förhoppningar-” svarar jag snabbt tillbaka men blir avbruten av Felix så istället höjer jag min ena hand och snurrar lätt på en av dom små slingorna som hade börjat leta sig ut.

”Att få en klippning i födelsedags present hade inte varit hel fel vet du.” mumlar han för sig själv och jag skrattar till då han slår bort min hand och kör in dom små slingorna under kepsen igen.

”Ingen aning om vilken dag det är?” frågar jag efter någon minuts tystnad. Felix skakar bara långsamt på huvudet och jag vänder snabbt upp min blick från täcket för att möta hans perfekta ögon.

”Du är så vacker.” ler han och tar upp sin ena hand och lägger den på min kind.

”Jag vet.” mumlar jag tillbaka och han skrattar.

”Alltid så jävla självgod.” försiktigt lägger han en av mina bloda hårslingor bakom mitt lilla öra för att få bort den ur mitt ansikte. ”Riktigt jävla vacker.”