Kapitel 3

270 7 4
                                    

Jag tittade inte men såg i ögonvrån att Nash tittade på mig.
Efter en stund var lektionen äntligen slut. Jag suckade tungt och gick ut ur klassrummet. Jag gick med snabba steg till mitt skåp.
Jag ramlade i golvet. Jag tittade förvirrat upp och såg... Nash!
"Förlåt,förlåt,förlåt! Jag borde ha sett mig för!" Sa Nash och rodnade.
"Det är lugnt, gjorde bara lite ont." Sa jag och log mot honom.
"Nash, Nash Grier." Sa han.
"Zoey, som du kanske vet vi sågs ju förut i klass rummet."
Nash log och sträckte ut sin hand till mig.
Jag tog den och han hjälpte mig upp.
Jag gillade den här killen... det gjorde jag verkligen.
"Så... vad har du för lektion nu?" Frågade han."
"Svenska."
"Really? Haha jag med!"
Vi gick tillsammans till salen. Vi satt brevid varandra och jag såg att han tittade på mig.
Lektionen gick fort och alla stormade ut ur klassrummet, även jag.
Det var dags för lunch!
Jah gick in i den stora matsalen, hämtade lite mat och satte mig vid ett ledigt bord.
Jag såg hur Nash kom emot mig.
"Kan jag sitta här?" Frågade han och gav mig ett leende.
"Absolut."
Jag hade inte tänkt på det förut men Nash var väldigt vältränad. Man såg att han hade magrutor under sin blåa T-shirt.
Nash måste ha märkt att jag stirrade på honom.
"Haha jag ser att du beundrar min mage." Sa han och skrattade.
Jag skrattade också och gav honom ett litet slag på armen.
Jag mötte hans ögon... Isblåa som dem var såg dem djupt in i mina. Och i just det ögonblicket kunde det inte bli bättre.. inte förens en grupp sura tjejer kom gående mot oss....
Jag undrade vad som väntade.
"Ursäkta mig, fröken flirta med min älsklingen, vad gör du?" En smal tjej med blåa ögon stod just nu och glodde surt på mig.
"Ja precis, vad håller du på med?!" Frågade en annan tjej medhållande.
"Nathalie."
Det var Nash som pratade.
"Du vet att vi inte är tillsammans längre och du vet även att det aldrig kommer bli något mer mellan oss." Sa Nash en smula irriterat.
Nathalie tittade surt på mig och sedan på Nash.
"Du ska allt få se, någon gång så." Nathalie snörpte med munnen, knäppte med fingrarna och tjej gruppen gick därifrån...
"Sorry för det där, hon tror att det kommer hände nåt mellan oss.." Sa Nash och suckade.
"Det är lugnt." Sa jag och log.
Nash böjde sig fram... och i just det ögonblicket snuddade hans mjuka läppar mina...
En lätt men pensionerad kyss.
Han var underbar. Jag tror... jag tror jag blivit kär...

You and IWhere stories live. Discover now